SvarmPat är ett samarbetsprogram som drivs av SVA och Gård&Djurhälsan finansierat via anslagsmedel av Jordbruksverket. Övergripande syfte med programmet är att motverka utveckling och spridning av antibiotikaresistens hos sjukdomsframkallande bakterier hos lantbrukets djur. Verksamheten bedrivs genom övervakning och dokumentation av resistens hos dessa bakterier. Dessutom genomförs riktade studier inom relevanta områden där kunskapen behöver stärkas. I verksamheten ingår också att genom olika aktiviteter förmedla den kunskap som genereras inom programmet. En del av resultaten presenteras årligen i Swedres-Svarm-rapporten där SvarmPat utgör en del i övervakningen av bakterier som framkallar sjukdom hos djur.
Nedan ges några exempel på studier som nyligen har genomförts eller som pågår inom SvarmPat.
Nötkreatur
Klinisk mastit hos mjölkkor
Bakteriepanorama vid klinisk mastit hos mjölkkor och resistensläge hos isolerade bakterier övervakas i en studie som pågått sedan 2013. De vanligaste bakteriearterna är Staphylococcus aureus, Streptococcus dysgalactiae, Escherichia coli och Streptococcus uberis. Penicillinresistens har påvisats i 2,6 % av S. aureus-isolaten och streptokockerna är generellt känsliga för penicillin.
MRSA hos mjölkkor
Isolat av penicillinasproducerande Staphylococcus aureus som isoleras från mjölkprover som kommer till SVA undersöks med avseende på meticillinresistens. Undersökningarna görs efter avkodning och isolaten kan inte kopplas till enskild gård. Av hittills drygt 1300 undersökta isolat har 8 visats vara MRSA.
Sinläggning
Risken för att mastit (juverinflammation) ska drabba nykalvade mjölkkor påverkas av rutinerna vid sinläggning och under sinperioden. I ett projekt undersöktes användning av, råd om och attityder till sinläggning, sintidsbehandling och sinperiod bland mjölkproducenter, veterinärer och produktionsrådgivare. Resultaten har bland annat lett till att nya uppdaterade rekommendationer har tagits fram.
Ultraljud som verktyg för att diagnostisera lunginflammation hos kalv
Lunginflammation är en vanlig orsak till antibiotikabehandling av kalvar och det är viktigt att sätta in behandling i ett tidigt skede för optimalt behandlingsresultat. Med hjälp av ultraljud utvärderas kriterierna för insättande av behandling. Resultaten hittills indikerar att ultraljudsdiagnostik är ett användbart diagnostiskt verktyg för att upptäcka lunginflammation och att kriterierna för insättning av behandling kan behöva modifieras.
Navelinfektioner hos kalv
En undersökning av navelinfektion hos kalv visade att sepsis var mycket vanligt hos kalvar högst en vecka gamla och Escherichia coli var den vanligaste bakteriearten som hittades. Problemet med navelinfektion upplevdes som större i dikobesättningar än hos mjölkbesättningar.
Gris
Ledinflammation hos gris
Hälta är en vanlig orsak till antibiotikabehandling av grisar i olika åldrar. Inom SvarmPat har flera projekt genomförts med fokus ledinflammation: I en studie undersöktes ben från slaktsvin som avlivats på grund av hälta där behandling ej fungerat. Kronisk infektiös artrit var den vanligaste diagnosen och det bedömdes att behandlingssvikt troligen berodde på sent insatt behandling.
I en annan studie undersöktes förändringar och bakteriefynd i leder från diande grisar som avlivats på grund av hälta. Majoriteten av grisarna hade klövskador och hudskador, och även navelinfektioner. Många hade kroniska ledförändringar vilket indikerar att det kan vara svårt att upptäcka hältor i ett tidigt skede.
Bakteriologisk undersökning av ledproverna visade att de vanligaste bakterierna var Streptococcus equisimilis och Staphylococcus hyicus.
Escherichia coli hos gris
Escherichia coli från nyfödda och nyligen avvanda grisar med diarré resistensundersöktes, och i en enkät besvarades frågor om rutiner kring antibiotikaanvändning. Det var vanligast att nyfödda grisar och suggor behandlades med antibiotika och andelen resistenta bakterier var större hos de nyfödda. Resultaten tyder på att resistens hos E. coli har ett samband med antibiotikaanvändningen i varje åldersgrupp.
Bakterier i mjölk från suggor
Mastit (juverinflammation) är vanligt hos lakterande suggor och behandlas ibland med antibiotika. Kunskap om vilka bakterier som är involverade saknas ofta, delvis pga svårigheten att ta bra mjölkprov. I ett pågående projekt odlas mjölkprover från suggor med klinisk mastit och isolerade bakterier resistensundersöks. Escherichia coli är den vanligaste bakteriearten men stafylokocker och streptokocker har hittats i hälften av mjölkproverna.
Får
Akut mastit hos tacka
Mastit (juverinflammation) är relativt vanligt och den sjukdom hos får i Sverige som behandlas mest med antibiotika. Inom ramen för SvarmPat genomfördes år 2007 en undersökning som visade att penicillinkänsliga Staphylococcus aureus var dominerande bland de provtagna mastiterna. Under 2022 upprepas undersökningen för att uppdatera kunskaperna om vilka bakterier som idag är vanligast vid mastit hos får samt deras resistensmönster.
Fisk
Bakterier från odlad fisk
Bakterier som isoleras från sjuk fisk i samband med utbrott i fiskodlingar resistensundersöks inom SvarmPat. Vilka bakterier som isoleras varierar bland annat beroende på fiskart. De vanligast förekommande bakteriearterna är Flavobacterium psychrophilum, Flavobacterium columnare, Aeromonas spp. och Aeromonas salmonicida var. salmonicida. Resistens mot tetracyklin och kinoloner är vanlig hos Flavobacterium psychrophilum.
