Gå direkt till innehåll
Person med svart jacka och blå jeans håller i en hund med vit päls, sett bakifrån.
Årligen dör 70 000 människor i världen av rabies. Det senaste dödsfallet i Sverige var år 2000 då en kvinna som tagit hand om en hundvalp under semestern i Thailand dog efter hemkomsten. Genrebild: Pixabay.

Importerade gatuhundar har bristande rabiesskydd – kan utgöra risk

Sidan granskades senast : 2020-08-14

Ett 30-tal hundar från Ryssland har importerats till Sverige av en ideell organisation som förmedlar gatuhundar till ägare i Sverige. I samband med importen i juni gjorde polska myndigheter stickprov vid den polska gränsen och det visade sig att en hund inte hade tillräckligt skydd mot rabies. Jordbruksverket beslutade därför att provta samtliga hundar som förts in i samma sändning, samt hundar i ytterligare en sändning för att undersöka om det finns systematiska brister i vaccinationen. Hittills har 17 prover analyserats. Flera hundar har visat sig ha för dåligt skydd mot rabies, vilket kan innebära en risk för att rabies förs in i Sverige.

En dödlig sjukdom

Rabies är en dödlig sjukdom för både människor och djur, och den går inte att bota. Klassisk rabies har inte förekommit på djur i Sverige sedan slutet av 1800-talet, men årligen dör 70 000 människor i världen av sjukdomen. Det senaste dödsfallet vi hade i Sverige var år 2000 då en kvinna som tagit hand om en hundvalp under semestern i Thailand dog efter hemkomst, ett liknande dödsfall inträffade i Norge 2019. I Ryssland förekommer rabies både på vilda djur och hundar, och återkommande inträffar dödsfall på människor.

Otillräckligt skydd

Sedan Jordbruksverket beslutade att provta hundarna har 17 prover analyserats. Alla hundar hade skriftliga intyg på att vara vaccinerade mot rabies, vilket krävs för att få föra in hundar till EU. I knappt hälften av fallen hade hundarna tillräckligt skydd. I ett av fallen tydde provsvaret på att hunden inte alls var vaccinerad, och Jordbruksverket fattade därför beslut om avlivning. I övriga fall har hundarna vaccinerats men har inte utvecklat fullgott skydd.

– Vi som myndigheter måste arbeta för att garantera folkhälsa och djurs hälsa. Ryssland har rabies spritt i landet och det är oacceptabelt att hundar som inte är skyddade mot sjukdomen tas in i Sverige därifrån. Ett beslut om avlivning kan självfallet vara ett mycket tungt besked för den hundägare som berörs, men vi måste ta risken för rabies på stort allvar. Det är en dödlig sjukdom som vi absolut inte vill få in i Sverige, säger Lotta Hofverberg, enhetschef på smittbekämpningsenheten, Jordbruksverket.

I de fall då hundarna hade ett visst, men inte ett fullgott skydd, isoleras hundarna under en period tills risken för rabies bedöms vara tillräckligt låg.

Kräv kontroll av vaccinationsskydd 

– Att flera av de provtagna hundarna har för dåligt skydd mot rabies visar att det finns en risk med att föra in hundar från Ryssland. Ett skriftligt intyg är inte någon garanti för att hunden faktiskt har ett fullgott skydd mot rabies. Därför uppmanar vi att alltid kräva en kontroll av vaccinationsskyddet innan man tar emot en hund från ett land utanför EU där rabies förekommer, säger Lotta Hofverberg.

Kontrollen görs genom ett blodprov som visar om hunden har tillräckligt mängd antikroppar mot rabies – en så kallad titerkontroll.                                      

– Vi analyserar nu de övriga proverna från de aktuella sändningarna av hundar. I början av nästa vecka kommer vi även att leverera en rapport utifrån resultaten till Jordbruksverket. Den kommer att innehålla slutsatser och rekommendationer på åtgärder för att minska risken för att hundar med för dåligt rabiesskydd tas in i Sverige, säger Maria Nöremark, tf. biträdande statsepizootolog på Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA.

Varför tillåts import av gatuhundar från länder som har rabies?

Införsel av hundar regleras på EU-nivå. Hundar som förs in från Ryssland måste vara vaccinerade mot rabies. Det finns däremot inget krav på att hundarna ska testas innan avfärd för att styrka att djuren har fått en tillräcklig mängd antikroppar. 

Det finns i dagsläget på EU-nivå ingen begränsning av handel av hundar baserat på deras levnadsförhållanden. Om djuren uppfyller införselkraven, och är friska nog att transporteras, är det lagligt att importera dem. Om det upptäcks hundar inne i landet som trots laglig införsel kan utgöra en smittrisk kan Jordbruksverket besluta om åtgärder för att minimera risken, till exempel isolering eller avlivning.

Kontaktpersoner för journalister

Lotta Hofverberg

Enhetschef smittbekämpningsenheten

Jordbruksverket

Maria Nöremark

Biträdande statsepizootolog

Foto: Göran Ekeberg/Add Light