TVT, Transmissible venereal tumour hos hund

Förekomst och smitta

Tumörsjukdomen Transmissible venereal tumour (TVT) smittar från hund till hund via direktkontakt. Den har tidigare inte setts hos hundar i Sverige, men i samband ökad import av hundar via internet och olika organisationer från utomnordiska länder så har ett antal fall importerats de senare åren. Mörkertalet är okänt, men antalet rapporterade fall var från år 2013 till och med januari 2022 16 stycken. Innan dess, det vill säga till och med år 2012 hade endast totalt tre fall rapporterats.

Sjukdomen ses hos hundar i stora delar av världen, inkluderande i södra och östra Europa.

Tumörformen smittar via celler, det vill säga via kontakt med skadad hud eller slemhinna. Även om man experimentellt lyckats överföra smitta mellan möss och olika arter av hund-djur, så ses smittspridning under naturliga förhållanden inte från hundar till vare sig människor eller andra djur än just tamhundar. Alltså kan man säga att en hund med TVT är en smittrisk för andra hundar, men inte för människor och andra djur.

Överföring av celler sker även innan tydliga tumörbildningar uppmärksammats av ägare eller veterinär- det villk säga innan man vet om att hunden bär på tumörceller. Det är inte helt klarlagt om smitta skulle kunna ske indirekt via tumördelar som släpps från hunden ut på marken eller hundfiltar. Normalt sker smitta vid direkt kontakt mellan hundar; via nos, mun eller könsvägar.

Symtom och behandling

På grund av hur tumörformen smittar utvecklas tumörer oftast i könsvägar, inkluderande inne i vagina, alternativt i näshåla och/eller munhåla. Spridning kan sedan ske till inre organ.
Beroende på var tumörerna sitter ses olika symtom och i de fall man inte kan se tumörer, det vill säga att de sitter på en plats där man kan se dem, så kan det vara svårt att ställa diagnos.

När tumörerna sitter på en plats där de efter att ha växt sig tillräckligt stora kan ses med blotta ögat, uppstår som ofta en misstanke om tumörer ganska snabbt, särskilt som de ofta också ganska snabbt blir allt större. Efter hand börjar det ofta droppa eller rinna blodblandad vätska från tumörerna, och de kan bli infekterade. Sitter tumören i könsvägarna blir misstanken om at det är just TVT ofta stark redan när veterinärerna undersöker hunden. För att bekräfta misstanken kan vävnadsprov tas direkt från tumören.

För den enskilda hunden och djurägaren medför TVT stora konsekvenser. Smittade hundar kan inte ha kontakt med andra hundar utan risk för smittspridning, vilket komplicerar hundlivet för den enskilde hundägaren. Det inkluderar till synes friska hundar som har haft kontakt med en hund med TVT, till dess att uppföljningar över tid hos veterinär kanske kan göra att smittrisk kan uteslutas. Under hur lång tid detta gäller behöver avgöras i varje enskilt fall med hjälp av undersökningar utförda av veterinär som arbetar med hundar vid djursjukhus, klinik eller motsvarande.

Eftersom en hund med TVT behöver behandlas med cellgifter krävs specialistvård hos en veterinär onkolog, med upprepade besök med cytostatika och lång tids uppföljning efter avslutad behandling krävs. För att klara en cellgiftsbehandling behöver också hunden vara tillräckligt frisk. Kontakta veterinär som arbetar med just hundar vid djursjukhus, klinik eller mottagning för rådgivning och eventuell remiss till en veterinär onkolog. Man kan förstås fråga efter en besökstid hos just en onkolog direkt, om sådan möjlighet finns.

Återfall rapporteras i utländsk litteratur vara vanligt, men prognosen för den enskilda hunden behöver berömmas av den veterinär som handhar fallet.

Observera

En hund som har diagnostiserad eller misstänkt smitta med TVT kan sprida TVT till andra hundar genom direktkontakt. Håll därför hunden isolerad från andra hundar. Under hur lång tid detta gäller behöver avgöras i varje enskilt fall med hjälp av undersökningar utförda av veterinär som arbetar med hundar vid djursjukhus, klinik eller motsvarande.

Anmälningsplikt

TVT hos hund skall anmälas redan vid misstanke till Jordbruksverket och länsstyrelsen. Detta gäller alla smittsamma sjukdomar, eller misstänkt smittsamma djursjukdomar, som normalt inte förekommer i landet (se Jordbruksverkets föreskrifter om anmälningspliktigadjursjukdomar).