Gå direkt till innehåll

Hitta på denna sida

    Nordliga hönskvalster hos fjäderfä

    Fjäderfä

    Nordliga hönskvalster är blodsugande yttre parasiter som orsakar hudinflammation och smutsig fjäderdräkt framförallt i kloakregionen hos fjäderfän. Sänkt äggproduktion, blodbrist och dödsfall kan förekomma. Parasiten har påvisats i Sverige i hobbyflockar med tamhöns och kalkoner.

    Anmälningspliktig :

    Nej

    Epizooti :

    Nej

    Zoonos :

    Nej

    Värddjur

    Fjäderfän, framförallt tamhöns, och många andra fågelarter inklusive vilda fåglar är värddjur för denna parasit. Kvalstret kan tillfälligt angripa däggdjur (även människa).

    Förekomst

    Ornithonyssus sylviarum (nordliga hönskvalster. Engelskt namn: Northern fowl mite) är en vanlig och besvärlig yttre parasit i fjäderfäbesättningar i vissa delar av världen. I Nordamerika är det den dominerande kvalsterarten i fjäderfäbesättningar till skillnad från i Europa där det röda hönskvalstret, Dermanyssus gallinae, är mycket vanligare. Ornithonysussus sylviarum förekommer även i fjäderfäbesättningar i Europa inklusive Sverige. I Sverige har O. sylviarum endast påvisats sporadiskt i hobbyflockar med tamhöns och kalkoner.

    Utseende

    Parasiten är svår att skilja med blotta ögat från röda hönskvalster. Kvalstret är knappt en millimeter stort.

    Livscykel

    Till skillnad från det röda hönskvalstret tillbringar O. sylviarum hela sin livscykel som en permanent parasit på huden och i fjäderdräkten på sitt värddjur. Kvalsteräggen läggs på fjädrarna och kläcks efter cirka ett dygn. Utvecklingen från ägg till vuxet könsmoget kvalster (via larv- och nymfstadierna) tar cirka en vecka. På nordliga breddgrader är parasitangreppet värst vintertid och minskar på sommaren (jämför röda hönskvalster där förhållandet ofta är det motsatta). O. sylviarum livnär sig på på blod från fåglar (blodsugande parasit).

    Symtom och inverkan på värddjuret

    Man hittar parasiten framförallt i fjäderdräkten och på huden på ett område nedanför kloaköppningen, men angrepp kan även förekomma i till exempel hättan eller skägget hos hönsraser som har sådana. Angrepp med denna parasit visar sig oftast genom att fjäderdräkten blir svartbrunt missfärgad av kvalsterträck.

    Ornithonyssus sylviarum kvalster i fjäderdräkt
    Ornithonyssus sylviarum i fjäderdräkten vid kloaken hos en tamhöna. Foto: Désirée Jansson/SVA

    Vid kraftiga angrepp blir fjädrarna smutsiga och huden, särskilt under kloaköppningen, blir förtjockad, skorvig och fjällig. På huden kan man se kvalster som kryper snabbt, samt avföring och ägg från kvalstren (se bild). Om angreppet är kraftigt kan man ibland hitta parasiten på andra delar av kroppen, till exempel på bröstet eller undantagsvis över hela kroppen.

    Vid angrepp med denna parasit försämras fjäderdräktens kondition, äggproduktionen kan minska i flocken och foderförbrukningen stiger. Vid kraftiga angrepp förekommer även blodbrist och dödsfall.

    Smittspridning

    Parasiten sprids huvudsakligen med värddjuret, till exempel vid inköp av nya höns. Vid kraftiga angrepp lämnar ofta parasiten sitt värddjur och kan krypa iväg för att leta upp ett nytt värddjur, och den kan även spridas indirekt, till exempel med utrustning och redskap. O. sylviarum överlever utanför värddjuret upp till några veckor.

    Bekämpning

    Kontakta veterinär vid misstänkt angrepp med O. sylviarum. Parasiten kan bekämpas med receptbelagt läkemedel.

    Artbestämning på laboratorium

    Artbestämning på laboratorium rekommenderas för att bekräfta misstankar om angrepp.

    Beställ SVA:s analys

    Enkel artbestämning av parasit

    Sidan granskades senast : 2024-07-04