Gå direkt till innehåll

Giardia intestinalis hos hund

Hund

Giardia intestinalis (före detta G. lamblia, G. duodenalis) är en vanligt förekommande encellig parasit som lever på tarmslemhinnan och kan hindra tarmens normala funktion. 

Anmälningspliktig :

Nej

Epizooti :

Nej

Zoonos :

Ja

Förekomst och smittvägar

Giardia är en vanligt förekommande parasit, speciellt hos valpar och unghundar. Cirka 25–30 procent av friska valpkullar utsöndrar cystor av Giardia i avföringen. Parasiten försvinner i allmänhet av sig självt när hunden blir äldre, och bland friska vuxna hundar är endast 3 procent positiva för Giardia.  

Cystor av Giardia är tåliga och kan överleva i flera månader i fuktig och sval miljö, exempelvis 1-3 månader i 10°C vatten och 2 månader i jord som är 4°C. Liksom andra parasiter är dock Giardia känslig för värme och uttorkning. I en torr varm bostad kan man räkna med att cystorna överlever någon vecka. Frysning avdödar också cystorna, hur lång tid det tar beror på hur låg temperaturen är. Vid -20°C dör cystorna inom en vecka. Cystorna är motståndskraftiga mot flera desinfektionsmedel så oftast är mekanisk rengöring viktigast vid sanering. 

Cystorna som kommer ut med avföringen kan direkt smitta en ny individ. Smittvägen är fekal-oral, det vill säga cystorna i smittad avföring tas upp via munnen, till exempel när hundarna slickar på varandra. Cystorna kan även smitta via närmiljön om cystor finns där. Från det att smitta tas upp tar det cirka en vecka innan cystor kan påvisas i avföringen. 

I vilken utsträckning infekterade hundar kan överföra smitta till människa är omdiskuterat. Giardia intestinalis indelas i olika så kallade genotyper eller assemblages där hund oftast har de hundspecifika typerna som inte är zoonotiska, C och D. 

Genotyp/assemblage

Värddjur

A människa, däggdjur
B människa, däggdjur
C/D hund
E idisslare, häst
F katt
G gnagare

Symtom

Giardia förekommer både hos friska och sjuka djur. Symtom visar sig i form av intermittent diarré, viktminskning och ibland kräkning, framför allt hos unga individer i uppfödningsmiljöer där djurtätheten är hög. Parasiten uppträder ofta som en opportunist, det vill säga symtom kan uppträda i samband med stress, plötsliga foderbyten eller tarmstörningar av andra orsaker. Det är inte ovanligt att symtom blossar upp hos en valp i samband med den stress som uppstår när valpen flyttas till ett nytt hem.

Diagnos och behandling

Cystor av Giardia kan påvisas genom träckprovsundersökning. Vid SVA diagnostiseras Giardia framför allt med hjälp av immunofluorescens-teknik som ger säker och snabb diagnos. Ungefär 17-18 procent av träckproven som undersöks är positiva för parasiten. För prov från katt är motsvarande siffra 7 procent. 

Hundar som uppvisar symtom och har diagnostiserats med Giardia behandlas i samråd med veterinär. Målet med behandlingen är i första hand att stoppa diarrén. Exempel på behandling är fenbendazol i 5–7 dagar. Probiotika samtidigt har visats kunna ha en positiv effekt. Även fiberrik diet kan bidra till förbättring av symtomen. Sjuka djur bör isoleras från friska. Det är en fördel om man schamponerar pälsen i samband med behandling så att eventuella cystor avlägsnas.  

Om hunden blir symtomfri behöver i allmänhet inte ett nytt prov tas. Undantag är om hunden lever i närkontakt med känsliga individer; visar prov då att hunden fortfarande är positiv för Giardia kan fortsatt behandling diskuteras med veterinär. Om symtom däremot kvarstår och hunden är positiv för Giardia trots upprepad behandling med olika läkemedel bör veterinär utreda om symtomen beror på något annat som gör att hunden inte blir av med parasiten. 

Eftersom cystorna kan överleva i miljön rekommenderas att man i samband med behandling även sanerar miljön, se nedan. I synnerhet är detta viktigt om man har återkommande problem med Giardia-infektioner i grupper med hundar.

Beslutsunderlag för provtagning och behandling av Giardia hos hund.
Beslutsunderlag för när hundar med symtom på Giardia bör provtas och behandlas. Observera att vi i enlighet med internationella riktlinjer i de flesta fall avråder från provtagning av symtomfria djur. Bild: veterinärer Ulrika Forshell, Caroline Harlos, Eva Osterman Lind och Pia Razdan. Inspiration: bild ur artikel av Tysnes, K.R. med flera, 2014.

Exempel på åtgärder vid problem med Giardia

  • Behandling + schamponering av de aktuella djuren
  • Mekanisk rengöring dagligen under behandling: Skura ytor noggrant så att alla rester av avföring avlägsnas, använd till exempel såpa och vatten. Låt torka ordentligt. För att slippa sanera en hel bostad kan rum stängas av i 1-2 veckor så att eventuella cystor torkar och dör.
  • Tvätta textilier, till exempel liggunderlag och filtar i tvättmaskin vid 60°C, låt torka. Sådant som inte kan tvättas kanske kan läggas i frys -20°C i en vecka.
  • Diska mat- och vattenskålar i diskmaskin, låt torka.
  • Golvvärme och bastu kan användas för att höja temperaturen och torka sådant som inte kan tvättas i maskin.
  • Avlägsna avföring så ofta det är möjligt.

Vid mer omfattande problem kan nedanstående vara aktuellt

  • Ångtvätt (100 grader i en minut) med efterföljande noggrann torkning.
  • Desinfektionsmedel för ytor när de är rengjorda och torra: Klorin. Erfarenhetsmässigt har det visat sig att även Virkon kan avdöda Giardia, dock saknas dokumentation för detta.

Mer information

Tala med din behandlande veterinär om du har frågor om din hund. Om din hund är sjuk är det viktigt att du snabbt kontaktar en praktiserande veterinär oavsett vad anledningen till sjukdomen kan tänkas vara.  

Beställ SVA:s analys

Paket: Mag-tarmparasiter, hund, träck

Giardia och Cryptosporidium, träck (IF)

Flotation med zinksulfat, träck

Hitta på denna sida