Epizootisk hemoragisk sjukdom
Andra sjukdomsnamn: Epizootic haemorragic disease
Epizootisk hemoragisk sjukdom är en så kallad vektorburen sjukdom och sprids via blodsugande svidknott. Sjukdomen drabbar tama och vilda idisslare. Klinisk sjukdom ses framför allt hos hjortdjur (framför allt vitsvanshjortar) och nötkreatur. Får och getter visar sällan kliniska symptom om de infekteras med viruset. Sjukdomen drabbar inte människor.
Anmälningspliktig :
Ja
Epizooti :
Ja
Zoonos :
Nej
Förekomst
Epizootisk hemoragisk sjukdom har hittats hos vilda och tama idisslare i Nord och Sydamerika, Amerika, Afrika och Australien. I oktober 2022 upptäcktes sjukdomen även i Europa, hos nötkreatur på Sardinien. Sedan dess har viruset spridits snabbt i södra Europa och sjukdomen förekommer nu i Italien, Spanien, Portugal samt södra Frankrike.
Symptom
De kliniska symptomen hos djur som drabbas av epizootisk hemoragisk sjukdom kan variera från mycket milda till kraftiga och död. Symptomen på sjukdomen varierar och omfattar bland annat feber, ovilja att äta, sväljsvårigheter och kraftig avmagring. Rodnader och sår kan ses på mulen, läpparna, i munslemhinnan och i huden på juvret. Vissa djur drabbas även ögon- och nosflöde och symptom från luftvägarna. I allvarliga fall kan sjukdomen leda till förlamning. En ökande virulens kopplad till allvarligare sjukdom har setts under de senaste åren med dödlighet upp till tio procent.
Differentialdiagnoser
Blåtunga, bovin virusdiarré, infektiös bovin rinotracheit, vesikulär stomatit, malign katarralfeber, bovin ephemeral feber.
Smittämne
Epizootisk hemoragisk sjukdom är en virussjukdom som orsakas av ett orbivirus kallat Epizootisk hemoragisk sjukdom virus (EHDV). Viruset är nära besläktat med blåtungeviruset. Det finns flera olika serotyper av viruset.
Smittvägar
Viruset som orsakar Epizootisk hemoragisk sjukdom sprids med svidknott (Culicoides spp.). Det är ännu inte kartlagt exakt vilka arter av svidknott som kan sprida viruset mellan djur men svidknott som man vet kan sprida EHDV förekommer i Sverige. För att spridas vidare krävs att ett djur blir bitet av knott som tidigare sugit blod från ett infekterat djur. Sjukdomen sprids alltså inte direkt mellan två individer.
Svidknotten kan inte flyga långt på egen hand, men de kan färdas mycket långa sträckor med vinden. På detta sätt kan sjukdomen spridas från ett område till ett annat. Sjukdomen kan också spridas via förflyttningar av infekterade och viremiska djur. Om sådana djur flyttas till en plats där det finns svidknott som kan sprida smittan vidare kan sjukdomen etableras i ett nytt område.
Diagnos
För virusisolering eller påvisande av virusgenom med PCR-teknik tas blodprov från sjuka djur. I senare stadium av sjukdomen kan antikroppar påvisas i serum.
Om man misstänker sjukdom
Epizootisk hemoragisk sjukdom är lyder under epizootilagen och djurägare som misstänker utbrott av sjukdomen ska kontakta veterinär. Tills dess att en veterinär tar sig an fallet måste man själv göra allt man kan för att förhindra smittspridning. Detta innebär att man om möjligt tar in djuret inomhus tillsammans med eventuella andra djur i flocken och försöker skydda dem från knottbett (stäng dörrar och fönster eller sätt insektsnät för). Veterinär som misstänker utbrott av Epizootisk hemoragisk sjukdom är ska kontakta Jordbruksverket och länsveterinären i aktuellt län angående vidare åtgärder och provtagning.
I veterinära författningshandboken på Jordbruksverkets webbplats kan du läsa mer om den lagstiftning som gäller vid epizootisjukdomar.