Närmiljön viktigaste smittkällan vid streptokockmastit
Bakterien Streptococcus uberis är en vanlig orsak till juverinflammation hos mjölkkor. Genom att undersöka arvsmassan från sådana bakterier har forskare vid SVA fått större förståelse för hur de sprids och deras resistens mot antibiotika.
Mjölkkor kan drabbas av mastit (juverinflammation) som är en sjukdom oftast orsakad av bakterier som infekterar juvret. Ett exempel på en sådan juverbakterie är Streptococcus (Str.) uberis. Kons närmiljö, till exempel ytan som djuren ligger på, anses vara den vanligaste smittkällan för dessa bakterier. Smitta från juver till juver mellan kor, till exempel vid mjölkning, kan också ske men det är oklart hur vanligt detta är i Sverige. Vanligtvis behandlas kor med Str. uberis-mastit med penicillin med gott resultat. Ibland är dock bakterierna mindre känsliga för penicillin, vilket kan leda till sämre behandlingsresultat. Orsaken till den sämre känsligheten är dock inte känd.
Arvsmassa från 115 kor undersöktes
För att bättre förstå hur Str. uberis sprids till juvret och hur de utvecklar antibiotikaresistens undersöktes arvsmassan från bakterierna med så kallad helgenomsekvensering. Totalt undersöktes Str. uberis-bakterier från 115 mastitkor från 91 gårdar. Forskarna ville också ta reda på om maldi-tof, en teknik som används för att identifiera bakterier på SVA, kan användas för att skilja mellan olika typer av Str. uberis.
Stor variation bland juverstreptokocker
Undersökningen visade att det finns många olika typer av Str. uberis, vilket tyder på stor variation mellan bakterier från olika kor och gårdar. Det stämmer väl med kunskapen om att närmiljön är den viktigaste smittkällan i samband med mastit. Eftersom några bakterietyper hittades på mer än en gård kan dock inte spridning mellan gårdar, till exempel vid djurförflyttningar, helt uteslutas. Forskarna fann också att vissa typer av Str. uberis-bakterier hade lägre känslighet för penicillin vilket troligen beror på förekomst av vissa penicillinbindande proteiner bland dessa bakterier. Resultaten visade dock att det inte var möjligt att skilja på olika typer av Str. uberis med maldi-tof varför den metoden inte är lämplig för rutindiagnostik.
Om studien
Denna studie finansierades av en donation i form av ett arv från Elin och Börje Nicklasson, lantbrukare i Småland.
Författare
Karin Persson Waller, statsveterinär
Övriga deltagare i projektet
Charlotta Fasth, laboratorieveterinär
Mattias Myrenås, forskningsingenjör
Karl Pedersen, sektionschef
Läs mer
Mastit orsakad av Streptococcus uberis hos nötkreatur
Prenumerera på bloggen
Populärvetenskapliga artiklar från SVA:s forskare.