Gå direkt till innehåll

Iridovirus hos stör

Fisk

Iridovirusinfektion på stör kan orsakas av flera olika iridovirus. Infektion kan vara associerad med hög dödlighet och har påvisats i USA och Europa.

Anmälningspliktig :

Ja

Epizooti :

Nej

Zoonos :

Nej

Förekomst

Iridovirus innehåller fem undergrupper, varav tre Lymfocystivirus (hudtumörer), Megalocytivirus och Ranavirus (båda orsakar systemiska infektioner) anses infektera fisk. Ett virus som påvisats hos stör är ett Ranavirus. Iridovirus har påvisats på stör i Nordamerika och i Europa. Olika, närbesläktade varianter har påvisats hos flera arter. I Sverige har Acipenser Iridovirus European (AcIV-E) påvisats vid utbrott på sibirisk stör.

Symtom

Kraftig avmagring, yngel av sibirisk stör.
Kraftig avmagring, yngel av sibirisk stör. Foto: Charlotte Axén/SVA

Symtom ses främst hos juvenil fisk med akuta utbrott eller progressiv sjuklighet och dödlighet. Hos yngel kan den kumulativa dödligheten bli uppåt 90-100 procent. Dödligheten avtar med åldern och vuxna förblir oftast symtomfria. Fisken slutar äta och magrar av, blir slö, får balansproblem och simmar okoordinerat. I de mest akuta fallen ses hyperventilering och andnöd. Gälarna är bleka och kan ha petekiella blödningar. Blek hud kan eventuellt också ses, liksom petekiella blödningar i munregionen, på buken och på ventrala fenor.
Sekundära bakteriella eller parasitära infektioner samt stress kan bidra till akutisering och ökad dödlighet.

Punktformiga blödningar i området för bukfenorna, yngel av sibirisk stör.
Punktformiga blödningar i området för bukfenorna, yngel av sibirisk stör. Foto: Charlotte Axén/SVA

Etiologi och patogenes

Infektionsagens:

I Nordamerika: White sturgeon iridovirus (WSIV), Missouri River sturgeon iridovirus (MRSIV), Namao virus (NV), British Colombia White sturgeon virus (BCWSV), Shortnose sturgeon virus (SNSV), Frog iridovirus 3 (FV3).

I Europa: Acipenser iridovirus European (AcIV-E), Namao virus (NV)-liknande virus.

FV3 tillhör genus Ranavirus i familjen Iridoviridae. Övriga virus klassificeras utifrån struktur till familjen Iridoviridae men genetiskt är de mer lika Mimiviridae.

Infektionsport:

Via hud, gälar och sannolikt även oralt intag.

Spridning i djuret:

Allmän infektion.

Smittvägar:

Via vattnet, via utsöndrade viruspartiklar eller avslungade infekterade epitelceller.
Sjukdomen kan överföras både mellan fiskar (horisontell överföring) och från föräldradjur till avkomma (vertikal överföring). Många fiskarter kan infekteras subkliniskt och därmed medverka till spridning av virus. Dessutom kan musslor, snäckor och kräftdjur samt predatorer som fåglar och fiskande däggdjur agera vektorer för smittan.

Överlevnad:

Viruset är mycket motståndskraftigt och överlever i både söt- och saltvatten, tål frysning i månader och intorkning i veckor.

Provtagning och profylax

Vid misstanke på förekomst av sjukdomen ska länsveterinär eller Jordbruksverket informeras. Det är viktigt att all utrustning som varit i kontakt med smittad fisk eller den smittade fiskodlingen saneras och desinficeras. Inga besök på annan fiskodling får utföras samma dag.

För diagnos kontakta SVA för detaljerade instruktioner. Möjliga prover att skicka kan vara:

  • Levande eller nydöd fisk (kyld)
  • Eller aseptiskt prov från hud och gälar, placerat i virusmedium för transport,
  • Samt hud och gäl i 70 procent etanol.
  • Samt formalinfixerad hud (läpp och buk), gäl, njure och hjärna för histologisk undersökning.

Prover skickas till SVA, sektionen för fisk. Skriv vilken sjukdom du misstänker och informera laboratoriet i förväg om att prov är på väg. Provsvar kan ta upp till 3 veckor beroende på diagnostisk metod.

Behandling och profylax

Någon verksam terapi eller vaccin mot sjukdomen finns inte.

SVA:s analyser

Obduktion fisk, 1-2 st

Hitta på denna sida

    Sidan granskades senast : 2021-11-10