Utvärtes parasiter hos kanin

Förekomst

Utvärtes parasiter (ektoparasiter) förekommer på kaniner i ungefär samma utsträckning som hos andra sällskapsdjur. Kaniner kan drabbas av kvalster, loppor och löss. Kaniner som är stressade, utfodras felaktigt och/eller har ett nedsatt immunförsvar löper större risk att drabbas av parasitsjukdom. Den vanligast förekommande ektoparasiten är en typ av kvalster som kallas mjällkvalster (Cheyletiella parasitovorax). Andra typer av kvalster som kan drabba kaniner är pälskvalster (Leporacus gibbus) och öronskabb (Psoroptes cuniculi). Ovanligare parasiter är loppor (Spilopsyllus cuniculi) och löss (Haemodipsus ventricosus). Parasiterna är normalt sett artspecifika men i sällsynta fall kan andra sällskapsdjur bli smittade av en kanin.

Symptom och smittöverföring

Kaniner bär på en mindre mängd kvalster naturligt utan att de ger symptom. Kvalstren lever i det översta hudlagret och honorna lägger ägg på hårstråna. Om kvalstren ökar i antal kan kaninen få symptom i form av pälsavfall, mjäll och klåda. Områden som drabbas är ofta nacken och bålen men även bakbenen och buken. Mjällkvalster och dess ägg kan överleva upp till tio dagar i miljön.

Pälskvalster lever på hårstråna och orsakar sällan symptom, även om kaninen är kraftigt infekterad. Hos kaniner med kraftigt nedsatt immunförsvar kan pälskvalster ge klåda, hudinflammation och mjäll på buken, ryggen och svansen.

Loppor är ovanligt hos tamkaniner. Kaniner kan smittas av kattloppor (Ctenocephalides felis), hundloppor (Ctenocephalides canis), kaninloppor (Spilopsyllus cuniculi) med flera. Oftast drabbas dräktiga honor och unga kaniner. Kaninerna får glanslös päls med kala områden, klåda, hudrodnad och varierande grad av lösa hudflagor.

Löss ses väldigt sällan på tamkaniner i Sverige men i förekommande fall orsakar de klåda, pälsavfall och i allvarliga fall även stress och viktnedgång.

Ensamhållna kaniner eller kaniner som av olika orsaker inte kan sköta sin päls har lättare att drabbas av utvärtes parasiter. Unga kaniner och kaniner med nedsatt immunförsvar är mer känsliga för infektioner med ektoparasiter.

Diagnos

Vid kraftig infektion av kvalster kan dessa ses med blotta ögat. Annars tas tejpprov, päls med luskam eller hudskrap för att påvisa kvalster i mikroskop.

Sanering och desinfektion

Ektoparasiter är motståndskraftiga mot många desinfektionsmedel. Dock är värmebehandling >60°C effektivt. Även benzylbensoat har rapporterats vara effektivt mot vissa kvalster.

För att förebygga ektoparasitangrepp ska kaninerna hållas i en ren och stressfri miljö, en god pälsvård och ha ett gott allmäntillstånd.

Vaccination

Det finns inga vaccin mot utvärtes parasiter för kanin.

Zoonosaspekten

Cheyletiella parasitovorax är en zoonos som orsakar kliande, knottrig hudinflammation hos människor.