Toxoplasmos hos vilda djur

Sjukdomsinformation

Orsak: Parasiten Toxoplasma gondii.
Arter: Harar, gnagare, flera andra djurarter.
Spridning: Via förorenat foder, vatten, vegetation.
Utbredning: Hela Skandinavien (förekommer i hela världen).
Årstidsförekomst: Hela året.

Toxoplasma är en parasit som förekommer hos många djurarter och också hos människa. Hos svenskt vilt orsakar den allmänt utbredd sjukdom bland skogs- och fälthare men parasiten förekommer även hos exempelvis älg, rådjur och vildsvin. Sjukdomen orsakas av en liten encellig parasit: Toxoplasma gondii. Harar och gnagare är mellanvärdar till Toxoplasma, som har kattdjur som huvudvärd, där de lever i tarmarna utan att orsaka någon skada. Parasiten sprids med kattens avföring och parasitäggen är mycket motståndskraftiga mot yttre påverkan.
Smittade harar dör vanligen efter cirka en vecka av kraftiga inflammationer i inre organ. Yttre sjukdomstecken brukar vara ett blodigt skum runt näsborrarna som orsakas av de lungblödningar som uppträder. Obduktionsbilden påminner mycket om den man ser vid fältharesjukan som orsakas av ett virus.

Hos människa förlöper en infektion ofta symtomfritt. Vi infekteras antingen genom att äta rått eller otillräckligt upphettat kött som innehåller parasiten eller får i oss parasitägg som ursprungligen finns i kattdjurs avföring och som genom förorenade händer eller något annat kommer in i munnen.

Blodprovsundersökningar på människor har visat att inom vissa områden upp till 50 procent av befolkningen har antikroppar mot Toxoplasma. Varannan människa i dessa områden har alltså varit i kontakt med parasiten.

Det allvarliga med Toxoplasma hos människor är de fall där gravida kvinnor infekterats och parasiten överförts till fostret. Detta kan nämligen ge upphov till hjärnskador eller blindhet hos fostret.