Gå direkt till innehåll

Hitta på denna sida

    Skaksjuka hos gris

    Gris

    Skaksjuka är ett neurologiskt tillstånd där nyfödda smågrisar darrar eller skakar från födseln. Sjukdomen förekommer i Sverige.

    Anmälningspliktig :

    Nej

    Epizooti :

    Nej

    Zoonos :

    Nej

    Smittämne och smittvägar

    Icke infektiösa orsaker till skaksjuka

    Skaksjuka kan orsakas av missbildningar eller ha en ärftlig bakgrund, men detta är huvudsakligen iakttaget hos raser med smal avelsbas. Även vissa läkemedel kan ge upphov till skaksjuka hos smågrisarna om det ges till suggor under känsliga perioder i dräktigheten. Det mest kända exemplet utgörs av Neguvon vet., vilket tidigare användes som avskabbningsmedel. Läkemedelsanvändning relateras inte till den form av skaksjuka vi ser idag.

    Infektiösa orsaker till skaksjuka

    I Sverige anses skaksjuka framför allt uppkomma när dräktiga suggor infekteras med Atypiskt porcint pestivirus (Pestivirus suis). Viruset ger inga symptom på sjukdom om det smittar horisontellt mellan djur men om dräktiga djur infekteras kan viruset passera över moderkakan och till fostren vilket kan det leda till att griskultingarna föds med skaksjuka. Viruset kan smitta på flera sätt, till exempel fekal-oralt och via smittad sperma.

    Skaksjuka hos smågrisar kan även ses vid allvarliga virussjukdomar som afrikansk svinpest, klassisk svinpest och Aujeszkys sjukdom (AD). Sverige är dock fritt från dessa sjukdomar.

    Klinisk bild

    Varierande grad av skakningar ses hos nyfödda griskultingarna. Med tiden minskar skakningarna och vid tre månaders ålder är de flesta grisar symptomfria. Sjukdomen är i sig inte livshotande, men tillståndet kan vara dödligt om griskultingen skakar så mycket att den inte kan dia. Kultingar som kan dia har vanligen en normal tillväxt.

    Provtagning och diagnostik

    Diagnos ställs framför allt på kliniska symtom. Atypiskt porcint pestivirus (Perstivirus suis) kan diagnosticeras med PCR men i dagsläget erbjuds inte sådan diagnostik i Sverige. Vid omfattande utbrott där allmänpåverkan ses hos kultingarna bör veterinär tillkallas då det kan det vara aktuellt att provta för att utesluta allvarliga sjukdomar som svinpest eller AD.

    Behandling och förebyggande åtgärder

    Det finns ingen medicinsk behandling mot skaksjuka. I allvarligare fall räcker det oftast med en period av stödmatning för att kultingen ska klara sig.

    Liksom för alla virussjukdomar är hygien- och smittskyddsåtgärder viktiga. Ett observandum är att griskultingar som tillfrisknat från skaksjuka kan urskilja virus under lång tid till exempel i sperma och i avföring i månader efter att de kliniska symptomen försvunnit. Grisar med skaksjuka eller grisar som tillfrisknat från skaksjuka bör därför inte ha kontakt med dräktiga suggor. Griskultingar som haft skaksjuka som små bör heller inte bli avelsgaltar.

    Sidan granskades senast : 2024-01-31