Derzsys sjukdom hos fjäderfä

Förekomst

Derzsys sjukdom förekommer i många länder där gäss föds upp i större antal. Sjukdomen har påvisats i flera europeiska länder och i till exempel Israel, Kina, Taiwan, Vietnam och Japan. I Skandinavien finns sjukdomen rapporterad från Sverige och Danmark. I Sverige har två utbrott i slaktgåsuppfödningar påvisats ¹.

Viruset förekommer även bland vilda gäss, till exempel hos kanadagås (Branta canadensis).

Sjukdomssymtom

Symtomen varierar beroende på gässlingarnas ålder vid smittillfället.

Upp till en vecka gamla gässlingar
Under den första levnadsveckan förlöper infektionen mycket snabbt. Gässlingarna slutar äta, blir liggande och dör. Ofta hinner man inte se några tydliga symtom innan de dör. Dödligheten i denna åldersgrupp är mycket hög (upp till 100 procent).

En till fyra veckor gamla gässlingar
Hos något äldre gässlingar är sjukdomsförloppet långsammare. Aptiten minskar eller upphör, fåglarna dricker onormalt mycket och aktiviteten i flocken avtar. Många fåglar får vit "diarré" (det vill säga ökad utsöndring av urinsyra) och ögonlocken kan svullna upp. Dödligheten är lägre än i den yngsta åldersgruppen, men sällan lägre än tio procent.

Överlevande gässlingar tappar dun och fjädrar på framförallt hals och rygg till följd av att de får hög feber. Huden är ofta rodnad. Flocken blir ojämn (det vill säga gässlingarna blir olika stora) på grund av att många överlevande fåglar växer sämre än normalt, och befjädringen blir dålig. Dödligheten kan bli hög även i denna åldersgrupp, särskilt om gässlingarna drabbas av följdsjukdomar orsakade av bakterier.

Gäss äldre än fyra veckor
Gässlingar äldre än fyra veckor, unggäss och vuxna gäss visar mycket sällan sjukdomssymtom.

Orsak och sjukdomsförlopp

Infektionsagens:

Sjukdomen orsakas av ett parvovirus (gåsparvovirus, GPV). Endast unga gässlingar insjuknar. Samma virus kan även infektera myskällingar (unga myskankor) och orsaka dödlighet. Dessutom har myskankan ett eget närbesläktat virus (Muscovy duck parvo virus, MDPV) som enbart infekterar denna art.

Inkubationstid:

Tiden mellan smitta och de första symtomen varierar mellan tre och tio dygn beroende på gässlingarnas ålder. Yngre fåglar har kortare inkubationstid än äldre.

Smittvägar:

GPV finns bland både vilda och tama gäss. Därför kan smittan spridas både till exempel genom inköp av smittade tamgäss och genom att vilda gäss kommer i kontakt med tamgäss.

Ett utbrott kan till exempel starta genom att tamgässen smittas på betet under äggläggningsperioden. De vuxna gässen insjuknar inte men de kan utsöndra stora mängder virus under lång tid utan att visa några sjukdomstecken. Smittade avelsgäss för över smittan via äggen till sin avkomma (vertikal smittspridning), vilket resulterar i mycket allvarliga utbrott i tidig ålder hos gässlingarna.

Smittspridningen kan även ske från djur till djur i kläckmaskinen mellan vertikalt smittade gässlingar och osmittade gässlingar (horisontell smittspridning). Horisontell smittspridning sker även lätt med träcken efter kläckningen.

Provtagning och diagnostik

Diagnosen baseras i första hand på sjukdomsförlopp, obduktionsfynd och mikroskopiska förändringar. Skador ses framförallt i levern och hjärtmuskulaturen. Definitiv diagnos fås genom blodprovundersökning, virusisolering och/eller PCR-analys.

Derzsys sjukdom bör alltid misstänkas vid plötsliga utbrott med hög dödlighet hos upp till fyra veckor gamla gässlingar. Få andra sjukdomar ger en liknande sjukdomsbild. Några differentialdiagnoser är: ankvirusenterit (herpesvirus) som dock ger hög dödlighet i alla åldersgrupper och förutom gäss även drabbar tamankor. Akut pasteurellos (fågelkolera), orsakat av bakterien Pasteurella multocida subsp. multocida, kan även ge mycket hög dödlighet hos gässlingar och ällingar.

Åtgärder och rekommendationer

Effektiva behandlingsmetoder saknas.

Förebyggande åtgärder

Smittskydd: För att undvika utbrott bör man först och främst avstå från att ruva och kläcka gåsägg med olika ursprung tillsammans. Man bör inte heller ruva ägg från vilda gäss tillsammans med tamgåsägg. God hygien och smittskyddsbarriärer är viktiga åtgärder för att skydda unga gässlingar mot infektionssjukdomar.

Vaccination: Det finns vaccin mot Derzsys sjukdom som ges till avelsgäss, och vid behov till gässlingar. Vaccinet injiceras antingen under huden i nacken eller i bröstmuskulaturen. Syftet med vaccinationen är att avelsgässen ska få höga halter antikroppar (immunglobuliner) mot GPV. Antikropparna överförs till avkomman via ägget och skyddar gässlingarna under den period de kan insjukna. Om smittrycket är högt kan man även behöva vaccinera nykläckta gässlingar.

SVA rekommenderar i dagsläget att alla kommersiella avelsgäss ska vaccineras. Vaccinationen bör göras två gånger med en månads mellanrum (grundvaccination) inför avelssäsongen. Den andra vaccinationen görs senast ett par veckor innan äggläggningen börjar. Kommande år räcker det att ge avelsgäss som tidigare har vaccinerats en vaccindos ett par veckor innan värpstart. Avelsgäss som inte tidigare vaccinerats skall alltid grundvaccineras (två vaccinationer med en månads mellanrum) före avelssäsongen.

På grund av begränsad tillgång bör vaccin mot Derzsys sjukdom beställas långt i förväg.

I drabbade besättningar bör en noggrann smittsanering utföras av stallar och marker där de sjuka gässlingarna har vistats. Syftet är i första hand att minska smittrycket i djurens närmiljö. Parvovirus har dock hög motståndskraft i miljön, och det är därför mycket svårt att helt eliminera smittan.

Referens

¹ Jansson DS, Feinstein R, Kardi V, Mató T, Palya V. (2007). Epidemiologic investigation of an outbreak of goose parvovirus infection in Sweden. Avian Diseases 51, 609-613.