Gå direkt till innehåll

Lymfocystis hos fisk

Fisk

Lymfocystis är en virussjukdom som ger vårtbildningar och som har världsomfattande spridning. I Sverige har sjukdomen påvisats hos flundra/skrubbskädda och strömming. Mer än 140 fiskarter är mottagliga för viruset, både vildfisk från hav och sötvatten samt akvariefiskar.

Anmälningspliktig :

Nej

Epizooti :

Nej

Zoonos :

Nej

Förekomst

I Östersjö-området är lymfocystis påvisat hos flundrefisk sedan början av 1900-talet och hos sillfisk (strömming) under 1970-talet. Frekvens hos flundror kan vara upptill 10–15 procent, hos strömming cirka 1 procent (Sörmlandskusten). Lymfocystis orsakas av ett Iridovirus och har en världsomfattande spridning. Mer än 140 fiskarter är mottagliga för viruset, både vildfisk från hav och sötvatten samt akvariefiskar. Det är troligt att viruset består av flera olika värdspecifika undergrupper.

Symtom

Lymfocystisvårtor på strömming.
Lymfocystisvårtor på strömming. Foto: Bengt Ekberg/SVA

Inkubationstiden är cirka tio dagar vid en vattentemperatur på 25 grader. Sjukdomen ger gråvita till mörka vårtliknande ansamlingar, vanligtvis i huden och på fenor. Hos strömming/sill ses vårtor även på bukorganen. ”Vårtorna” är bindvävsceller som beroende på infektionen växer till många gånger sin normala storlek. Cellkärnan kondenseras och fragmenterar och i cytoplasman kan man se basofila så kallade inklusionskroppar. Cellen omsluts ofta av en hyalin kapsel. Tillväxt av vårtorna sker under cirka fyra veckor varefter cellen spricker upp eller lossnar och virus utsöndras och kan infektera nya individer. Sjukdomen är kronisk och får sällan några allvarligare konsekvenser än sekundära bakterieinfektioner för fisken i de fall där enbart hud och fenor är angripna. Infektion på gälar och inre organ kan ha fatal effekt.

Etiologi och patogenes

Infektionsagens:

Lymphocystis disease virus (LCDV) genus Lymphocystivirus i familjen Iridoviridae.

Infektionsport:

Via hudsår samt via oralt intag av virus eller virusinfekterade celler.

Spridning i djuret:

Lokal till systemisk infektion.

Smittvägar:

Direktkontakt eller via fritt virus i vattnet. Störst smittspridning under lekperioden.

Överlevnad:

Mycket stabilt. Tål uttorkning och upprepad frysning eller tining.

Provtagning och diagnostik

Vid misstanke på förekomst av sjukdomen ska länsveterinär eller Jordbruksverket informeras. Det är viktigt att all utrustning som varit i kontakt med smittad fisk eller den smittade fiskodlingen saneras och desinficeras. Inga besök på annan fiskodling får utföras samma dag.

För diagnos kontakta SVA för detaljerade instruktioner. Möjliga prover att skicka kan vara:

  • Levande eller nydöd fisk (kyld)
  • Eller formalinfixerad förändrad för histologisk undersökning.

Prover skickas till SVA, sektionen för fisk. Skriv vilken sjukdom du misstänker och informera laboratoriet i förväg om att prov är på väg. Provsvar kan ta upp till 3 veckor beroende på diagnostisk metod.

Behandling och profylax

Behandling av sjukdomen är inte aktuell, dels då det rör sig om vildlevande fiskarter, dels då någon verksam terapi mot sjukdomen inte finns. Vid infektion på akvariefisk bör sjuka fiskar karantäniseras för att förhindra att ytterligare individer infekteras. Hantering av fiskarna skall ske varsamt för att undvika skapandet av infektionsportar. Optimal miljö och terapeutisk behandling av sekundärinfektioner underlättar överlevandet.
Sjukdomen är inte överförbar till människa.

SVA:s analyser

Obduktion fisk, 1-2 st

Histopatologisk undersökning, max 3 organ per fisk, mikroskopi

Hitta på denna sida

    Sidan granskades senast : 2021-11-10