Gå direkt till innehåll

Felint leukemivirus (FeLV)

Andra sjukdomsnamn: FeLV

Katt

VACDet virus som oftast kallas enbart för FeLV, förkortningen för Felint leukemivirus infekterar enbart katter. Många katter som infekteras med FeLV blir kroniskt infekterade; det vill säga viruset stannar för alltid hos katten. Det finns ingen behandling som har direkt effekt på själva viruset. Infektionen går alltså inte att behandla bort. Viruset påverkar kattens immunförsvar och ger upphov till en rad olika besvär efter en kortare eller längre tid, upp till flera år efter smittan. På grund av infektionens allvarliga natur är det viktigt att se till att smittan inte sprids till andra katter.

Anmälningspliktig :

Ja

Epizooti :

Nej

Zoonos :

Nej

Förekomst och smitta

Det virus som oftast kallas enbart för FeLV, förkortningen för Felint leukemivirus, infekterar enbart katter.  Tack vare god kontroll har FeLV varit relativt ovanligt hos svenska katter, och eftersom viruset orsakar allvarlig, sjukdom hos katt är det viktigt att fortsätta motverka smittspridning.

Många katter som infekteras med FeLV blir kroniskt infekterade; det vill säga viruset stannar för alltid hos katten. En akut eller kroniskt infekterad katt kan smitta andra, oavsett om den själv uppvisar symtom på sjukdom eller ej. Virus sprids via saliv och blod samt i viss mån avföring från infekterade katter.  Tät kontakt mellan katter, samt smitta via gemensamma matskålar och liknande, samt från kattmammor till foster och kattungar är viktigt spridningsvägar för viruset. Däremot överlever inte viruset länge på till exempel kattfiltar, golv och liknande.

Symtom

En rad olika symtom kan ses, i olika grad hos olika katter. Inget symtom är specifikt just för FeLV. Vilka typer av sjukdom olika katter utvecklar varierar inte bara över tid utan mellan olika individer. Även om symtomen kan vara milda i början så blir en FeLV-infekterad katt allt sämre över tid, och alltmer avancerad vård kan krävas.

Exempel på följder av FeLV infektion som kan ses i varierande grad inkluderar:

  • Infektioner av olika slag på grund av nedsatt immunförsvar
  • Tumörsjukdomar
  • Neurologiska skador av olika slag
  • Lågt antal röda blodkroppar (anemi)
  • Lågt antal vita blodkroppar
  • Njurskador (glomerulonefrit)
  • Ledinflammation (polyartrit)
  • Ögon inflammation inkluderande de djupare delarna av ögat (uveit)
  • Inflammation i blodkärl (vaskulit)
  • Munhåleinflammation
  • Reproduktionsstörningar såsom till exempel resorption av foster, aborter och att nyfödda (neonatala) kattungar avlider.

Diagnos

För utredande av förekomst av FeLV infektion hos enskilda katter och kattgrupper kan både olika serologiska metoder för påvisande av virusantigen (virus) och PCR för påvisande av virus vara aktuellt. Det är inte ovanligt att man behöver provta katter flera gånger med olika lång tid (veckor) emellan provtagningarna och använder olika analysmetoder på olika sätt för att kunna tolka provsvaren. Den utredande veterinären, behöver ofta fortlöpande utvärdera den information kattägaren ger, vad undersökningen av katten/katterna visar, och vad de olika provsvaren betyder.

Behandling

Behandling som har direkt effekt på själva viruset saknas. Infektionen går alltså inte att behandla bort. Ansvariga behandlande veterinärer behöver göra fortlöpande utvärderingar och bedömningar avseende vilken eller vilka understödjande behandlingar som kan vara aktuella för respektive katt.

Förebyggande åtgärder

På grund av infektionens allvarliga natur är det viktigt att se till att smittan inte sprids till andra katter. Eftersom en infekterad katt kan sprida smittan när den rör sig där andra katter vistas, det vill säga när den kan komma i direktkontakt med andra katter behövs en plan för hur katten bör leva. Sådan planering görs tillsammans med de veterinärer som utreder katten vid djursjukhus, klinik eller motsvarande. Smitta kan ske även via foder- och vattenskålar och liknande samt via kattens avföring.

Desinfektion är sällan indicerat, det kan inte ersätta översyn av katthållning och relevant renhållning.

Vacciner finns tillgängliga. Den skyddande effekten är inte lika god som vaccin mot parvovirus hos katt, och ingår inte i den grupp vacciner som kallas basvacciner för svenska katter. Det betyder att de inte automatiskt rekommenderas till alla svenska katter. I andra länder där FeLV infektion är mycket vanligt förekommande har vaccinering av katter varit mycket värdefullt som en del i bekämpandet av smittspridningen. Som vanligt är vaccination ett veterinärmedicinskt beslut som fattas av den ansvariga veterinären i samråd med ansvarig kattägare.

Mer information

Tala med din behandlande veterinär om du har frågor om din katt. Om din katt är sjuk är det viktigt att du snabbt kontaktar en praktiserande veterinär oavsett vad anledningen till sjukdomen kan tänkas vara. 

Hitta på denna sida

    Sidan granskades senast : 2022-07-13