Bakteriella luftvägsinfektioner hos kalv

Förekomst

Det vanligaste bakteriella fyndet vid lunginflammation hos kalvar i Sverige är P. multocida. I Kalvpaketet (ett samarbete mellan SVA och Gård&Djurhälsan) 2020 analyserades 79 nässvabbsprover, med frågeställning bakteriologisk undersökning och resistens. 32 procent av proverna var positiva för åtminstone ett agens. P. multocida var det vanligaste fyndet och återfanns i 96 procent av de positiva proverna. Isolat med P. multocida från en besättning uppvisade resistens mot penicillin år 2019.

Det är relativt sällsynt att M. haemolytica diagnosticeras vid provtagning av kalvar i Sverige. Inom ramen för Kalvpaketet så har det under åren 2017–2019 diagnosticerats M. haemolytica i åtta prover jämfört med P. multocida som diagnosticerats i 140 prover, totalt var det 152 prover som var positiva för åtminstone ett agens. I cirka två tredjedelar av de prover som analyserades påvisades ingen specifik infektion utan endast blandflora. M. haemolytica kan vara vanligare än vad som upptäcks vid odling av nässvabbprover; det har visats i studier där kalvar blev inducerade med renkultur av M. haemolytica att det i proverna ändå blev överväxt av P. multocida.

Det är relativt sällsynt att M. haemolytica diagnosticeras vid provtagning av kalvar i Sverige. Inom ramen för Kalvpaketet så har det under åren 2017–2019 diagnosticerats M. haemolytica i 8 prover jämfört med P. multocida som diagnosticerats i 140 prover, totalt var det 152 prover som var positiva för åtminstone ett agens. I cirka två tredjedelar av de prover som skickades påvisades ingen specifik infektion utan endast blandflora. M. haemolytica kan vara vanligare än vad som upptäcks vid odling av nässvabbprover; det har visats i studier där kalvar blev inducerade med renkultur av M. haemolytica att det i proverna ändå blev överväxt av P. multocida.

Histophilus somni har isolerats ett fåtal gånger vid bakteriologisk odling av nässvabbprover från kalvar med luftvägsinfektion. Internationellt anses den ha betydelse och vara en vanligt förekommande luftvägspatogen som också ökar i betydelse. Den förekommer ensam eller tillsammans med Mycoplasma spp. eller P. multocida.

Även internationellt är Pasteurella multocida det vanligaste bakteriefyndet. Dessa bakterier kan ge utbrott av lunginflammation när immunförsvaret hos kalven är nedsatt vid till exempel förflyttning, blandning av kalvar från olika besättningar, stora grupper eller annan stress.

Mycoplasma bovis har sedan 2012 hittats i svenska nötkreatursbesättningar, och har påvisats hos både vuxna nöt och kalvar. Den har på senare år blivit vanligare framförallt i södra Sverige men är fortfarande en relativt ovanlig orsak till luftvägsinfektion hos svenska kalvar.

Sedan oktober 2020 analyseras nässvabbprover med PCR i SVA:s luftvägspaket nöt, där 7 olika agens ingår, varav 4 olika bakterier. Under 2021 analyserades 123 nässvabbprover från 85 olika besättningar och andelen positiva prover för respektive agens var enligt följande: P. multocida – 81 procent, M. haemolytica – 52 procent, H. somni – 46 procent, M. bovis – 20 procent, Coronavirus – 61 procent, RS-virus – 20 procent, Parainfluensa-3 virus – 17 procent.

Symtom

Typiska kliniska symtom på lunginflammation är feber, nedsatt allmäntillstånd, nedsatt aptit, hosta, ökad andningsfrekvens (takypné), dyspné eventuellt med bukpress samt näsflöde och ögonflöde. Vid auskultation kan fuktiga och torra rassel höras från främre, ventrala lungloberna bilateralt. Det förekommer även att kalven drabbas av subkutana emfysem vid kraftig lunginflammation.

Typiskt för infektion med M. haemolytica är att ingen hosta förekommer i det akuta stadiet. M. haemolytica associeras också med så kallad transportsjuka. Akut lunginflammation uppträder då 1 – 2 veckor efter en transport. Lunginflammation är vanligast hos avvanda kalvar med en morbiditet på 10–50 % hos kalvar i grupp. Vid ett utbrott kan symtomen variera mellan djuren med allt från lindriga symtom till fullt utvecklad lunginflammation. Vissa djur utvecklar kronisk lunginflammation. Även vuxna djur kan drabbas.

Vid en bakteriell lunginflammation jämfört med virus är typiska symtom nedsatt allmäntillstånd och nedsatt eller upphörd aptit. Det kan vara enstaka djur som drabbas eller ett utbrott. Ofta är det ett virus som banar väg för bakterierna.

Differentialdiagnoser

Lunginflammation på grund av någon annan orsak som virus, andra bakterier, parasiter eller aspiration.

Etiologi och patogenes

Utveckling av bakteriellt orsakad lunginflammation är associerad med miljö- och stressfaktorer som transport, blandning av kalvar från olika besättningar och överbeläggning liksom samtidiga eller predisponerande virala eller bakteriella infektioner. Lungskadorna består av en akut till subakut bronkopneumoni som även kan ha en tillhörande pleurit.

Ett flertal virulensfaktorer eller potentiella virulensfaktorer har beskrivits för isolat från nötkreaturens luftvägar som adherenta och koloniserande faktorer, samt andra proteiner och enzymer. Kalvens immunförsvar är inte helt klarlagt. M. haemolytica är svårare att behandla än P. multocida och uppvisar oftare resistens enligt studier i USA.

Kalvar som tidigare har haft diarré löper större risk att få lunginflammation när de blir äldre.

Infektionsagens:

Mannheimia haemolytica, Histophilus somni och Pasteurella multocida är fakultativt anaeroba, gramnegativa stavar från Pasteurellaceae-familjen, och tillhör normalfloran i de övre luftvägarna. Dessa bakterier är även opportunister och kan därmed infektera de nedre luftvägarna efter till exempel en virusinfektion eller om lungans försvarsmekanismer är nedsatta av någon annan anledning som stress. Även Trueperella pyogenes, Bibersteinia trehalosi och Mycoplasma bovis är agens som förknippas med luftvägsinfektioner.

Inkubationstid:

Infektionsport:

Via mun och luftvägar.

Spridning i djuret:

Från de övre luftvägarna till de nedre luftvägarna.

Smittvägar:

Bakterierna utsöndras i sekret från mun och nos och utandningsluft. Smittspridning via direktkontakt mellan kalvar eller indirekt genom kontaminering av golv, strö, väggar, fodertråg, redskap och stövlar.

Överlevnad:

På bete max 24 timmar. Svårt att säga, det är mycket beroende på miljön, temperatur och fuktighet.

Provtagning och diagnostik

Anamnes och kliniska symtom kan ge en misstanke om lunginflammation orsakad av ett bakteriologiskt agens. För att konfirmera diagnosen krävs bakteriologisk odling eller PCR som kan göras från nässvabbprov, bronkialaspirat eller lungvävnad uttagen vid obduktion. Provet ska vara taget från obehandlade kalvar. Vi rekommenderar att man använder eSwab vid nässvabbprover och gör rent näshålan innan provet tas.

Att ställa diagnos är viktigt för att kunna ge rätt råd angående förebyggande åtgärder samt för resistensbestämning och korrekt behandling.

En film, Bakteriologiska prover från kalvar med luftvägssymtom, visar hur du tar ett nässvabbprov på kalv kan ses på Gård&Djurhälsans webbplats.

Vid utredning av kalvsjukdom hos besättning ansluten till Gård & Djurhälsan används Kalvpaketsremiss till SVA (pdf); vid övriga provtagningsorsaker används Luftvägsinfektion nötkreatur – Kalv/Ungdjur (pdf).

Nässvabbprov med eSwab för PCR-analys, se Luftvägspaket nötkreatur.

När du skickar in prov tänk då på att packa dem rätt så att provmaterialet inte kan läcka ut. Läs mer om att packa och skicka in prover.

Behandling och profylax

Sjuka kalvar bör flyttas över i sjukbox för att förhindra vidare smittspridning samt lättare kunna övervakas och ges den vård som krävs. Sjukboxen ska vara en välströad, ren box med extra värmekälla vid behov, till exempel en värmelampa. Hostkalvar bör hanteras försiktigt, eftersom de lätt kan få andningsproblem.

Kalvar med feber, nedsatt allmäntillstånd, anorexi och dyspné ska behandlas. Kalvar med lindrig feber och lindrigt nedsatt allmäntillstånd men med god aptit och som är nyfikna/vaksamma/pigga/intresserade kanske inte behöver medicinsk behandling. Noggrann övervakning med kontroll av kroppstemperatur flera gånger per dag samt märkning av dessa kalvar är nödvändigt för att snabbt kunna sätta in behandling om allmäntillståndet försämras.

Förstahandsval vid antibiotikabehandling är bensylpenicillin. Antiinflammatorisk behandling kan också vara aktuellt.

Febern bör gå ner till det normala efter 1–3 dygn; efter ett dygn syns en tydlig förbättring. I Sverige finns enstaka fall av penicillinresistent P. multocida och även Mycoplasma bovis, vilket är bra att tänka på vid terapisvikt. Lunginflammationen kan också bli kronisk och symtomen återkommer då efter behandlingen samt att kalven växer dåligt. En kalv bör inte behandlas mer än två gånger mot lunginflammation eftersom lungvävnaden då är så förstörd att den inte kommer att klara en normal tillväxt.

Läs mer om behandling av luftvägsinfektioner i information från Läkemedelsverket (pdf). Terapisvikt ska utredas med provtagning för bakteriologisk odling och resistensbestämning.

Det är viktigt att isolera sjuka individer. Läs mer om understödjande och förebyggande enligt luftvägsinfektioner hos kalvar och ungdjur.

Goda smittskyddsrutiner förhindrar introduktion av smitta i besättningar. Läs mer om smittskydd.

Det viktigaste är:

• Noggranna smittskyddsrutiner, både interna och externa
• Skydda nyinköpta kalvar – sanering mottagningsstall, klädbyte, handtvätt med mera
• Provtagning för korrekt behandling och särskilda rutiner för kalvar med Mycoplasma bovis-smitta

Det finns vaccin godkända i Sverige med indikation M. haemolytica. Effekten av vaccinering är dock inte klarlagd. M. haemolytica är också en relativt ovanlig diagnos under svenska förhållanden. Det finns även ett inaktiverat vaccin med indikation Histophilus somni.

Beställ SVA:s analyser

Luftvägspaket nötkreatur (PCR)

Beställ SVA:s produkter

Provtagningspinne eSwab regular, 10 st