Godartad beskällarsjuka hos häst, EHV-3
Andra sjukdomsnamn: Koitalt exantem, Ekvint herpesvirus-3 (EHV-3)
Godartad beskällarsjuka eller koitalt exantem orsakas av ekvint herpesvirus typ 3 (EHV-3) som kan förekomma hos hästar i hela världen. Det är en könssjukdom som ger smärtande blåsor i framför allt yttre könsorganen. Blåsorna läker utan behandling och efterlämnar ärr som ser ut som vita eller rosa fläckar. Hingstar är den viktigaste smittkällan.
Anmälningspliktig :
Nej
Epizooti :
Nej
Zoonos :
Nej
Förekomst
Godartad beskällarsjuka, även kallat koitalt exantem hos häst, förekommer i hela världen. Sjukdomen är troligtvis relativt ovanlig i Sverige men det saknas säkra siffror. SVA påvisade 2-3 fall per år under åren 2018-2020.
Smittämne
Godartad beskällarsjuka orsakas av ekvint herpesvirus 3 (EHV-3). EHV-3 är ett alfa-herpesvirus i familjen Herpesviridae, liksom EHV-1 som orsakar virusabort, och EHV-4 som orsakar rhinopneumonit. Viruset är ett dubbelsträngat DNA-virus som är höljeförsett.
Smittvägar
Hingstar spelar den viktigaste rollen som smittspridare via betäckning. Viruset kan även överföras via människor eller utrustning i samband med artificiell inseminering eller undersökning av könsorganen på sto och hingst. God handhygien och ren utrustning bör därför användas till varje hingst och sto. Valacker kan också utsöndra och sprida virus, till exempel om de går tillsammans med ston i en hage.
Patogenes
Viruset angriper de yttre könsorganen. Virus antas ta sig in i könsorganens epitelceller i en process som kallas endocytos, och förökar sig sedan i dessa celler. Det orsakar nedbrytning (lys) av cellerna. Utslag med blåsor och varblåsor (vesikopustulärt exantem) uppstår. Det är vanligt med sekundär bakterieinfektion som komplicerar förloppet. Histologiskt ses hyperplastisk ytlig och djup perivaskulär dermatit med ballongdegeneration av keratinocyter och eosinofila inklusionskroppar. I vissa fall akantolys, nekros och intraepidermala vesiklar.
EHV-3 kan troligen finnas i ett vilostadium i hästens kropp och reaktiveras vid senare tillfällen i livet. I vilofas är virus inte smittsamt. EHV-3 orsakar inte abort (det gör dock ett annat herpesvirus, så kallad virusabort, EHV-1).
Symtom
Kliniska symtom uppträder oftast inom en vecka, men upp till tio dagar efter smitta (inkubationstid). Först ses runda, röda fläckar som utvecklas till smärtsamma blåsor och varblåsor (10-15 mm i diameter). Hos hingst ses blåsorna på penisskaftet och skapet. Hos sto förekommer blåsor främst runt slidöppningen (vulva), men även i vaginalslemhinnan samt i fossa klitoris och mellangården (perineum). Blåsorna spricker och orsakar välavgränsade sår med upphöjda kanter och en krater i mitten.
Blåsor och sår i munslemhinnan och runt ögonen förekommer också. Såren infekteras ofta sekundärt med bakterier och det bildas var och sårskorpor. Hästen kan visa allmänna symtom som smärta, trötthet, nedsatt aptit och feber. Hingstar kan få nedsatt sexualdrift (libido) och inte vilja betäcka. Blod i ejakulatet kan förekomma. Befruktning och fertilitet påverkas dock inte och EHV-3 orsakar inte kastning.
De flesta fall läker på två till tre veckor. Efter avläkning kvarstår opigmenterade fläckar (vita/rosa ärr) i huden.
Diagnos
Den kliniska diagnosen med sina typiska symtom kan konfirmeras genom påvisande av nukleinsyra från viruset (EHV-3) med PCR.
En annan möjlighet är påvisande av antikroppar alternativt antikroppsstegring mot EHV-3 i serum med serumneutralisationstest. Antikropparna når sin topp 14-21 dagar efter infektion. Komplementbindande antikroppar försvinner efter 60 dagar, medan serumneutraliserande antikroppar kan påvisas längre, minst ett år.
Det är även möjligt att ställa diagnos genom påvisande av inklusionskroppar som är karakteristiska för herpesvirus i hudceller från blåsornas randområde. Det görs med mikroskopi.
Det finns inget test som kan påvisa latent infektion, men positiv serologi och/eller opigmenterade fläckar på könsdelarna kan tyda på att en häst har haft infektionen och skulle kunna vara bärare.
Differentialdiagnoser
Bland andra sjukdomar som kan uppträda med sår på könsdelarna hos häst finns trauma från sparkar, rivsår, kemisk irritation, fotosensibilisering (soleksem), insektsbett, nedsatt blodcirkulation, olika former av tumörer, till exempel plattepitelscarcinom, sarkoid (ink) och melanom, samt infektioner som stafylokocker, sommarsår (habronemiasis) och beskällarsjuka (dourine).
Provtagning
En provtagningspinne lämplig för PCR-analys tas från blåsorna i så tidigt skede av sjukdomsförloppet som möjligt. En flockad pinne (ESwab) rekommenderas och kan beställas från SVA. Använd inte provtagningspinnar med kol eller agar som transportmedium.
Läs mer här om provtagning, analys och pris och hitta remiss att ladda ner.
För serologisk diagnostik tas i akut skede ett blodprov (serumrör) för att mäta antikroppar. För fastställande av titerstegring tas ett andra blodprov 10-14 dagar senare.
Läs mer här om provtagning, analys och pris och hitta remiss att ladda ner.
Behandling
Sårvård med sårtvätt kan göras vid behov. Ingen specifik behandling finns. I okomplicerade fall spontanläker sjukdomen inom två till tre veckor.
Isolering
Infekterade hästar isoleras direkt. För att begränsa smittspridningen avhålls sjuka hingstar och ston från betäckning och spermasamling tills såren/blåsorna är helt utläkta, dock minst tio dagar.
Stallrengöring och desinfektion
Infektionsämnet är ett så kallat höljeförsett virus. Det innebär att det inaktiveras av de flesta desinfektionsmedel som finns på marknaden.
Se vidare information under "Läs mer" längst ner.
Profylax
Gynekologisk undersökning av ston inför betäckning eller inseminering kan identifiera misstänkta smittbärare. Stress kan aktivera herpesvirus, undvik därför stressande situationer för hingstar och ston i samband med betäckning. Vaccin saknas mot EHV-3.
Prognos
Prognosen är god. Hästar blir dock ofta latenta smittbärare med perioder av kliniska återfall, då oftast med mindre påtagliga symtom.
Risken för abort är mycket liten eftersom sjukdomen bara drabbar de yttre könsorganen. Avelsston kan vanligen betäckas/semineras när blåsor och sår är helt utläkta.
Vad säger lagstiftningen?
Godartad beskällarsjuka är en smittsam men inte en anmälningspliktig sjukdom. Hästar ska skyddas från onödigt lidande och sjukdom vilket innebär att smittskyddsåtgärder ska tillämpas vid infektion.
Zoonosaspekt
EHV-3 smittar inte till människa.