Klassisk svinpest

Förekomst

Klassisk svinpest förekommer i stora delar av världen. I Sverige påvisades sjukdomen senast 1944. Historiskt har mycket omfattande utbrott förekommit inom EU men under senare år utbrott endast förekommit vid enstaka tillfällen, senast 2014.   

Symtom

Den kliniska bilden vid klassisk svinpest kan variera kraftigt, från mycket milda symtom till akuta dödsfall. Vid den typiska akuta sjukdomsbilden får grisarna mycket hög feber (upp till 42ºC) med kraftigt stört allmäntillstånd och upphörd foderlust. Grisarna ligger ofta tätt samman i grupper och stapplar när de tvingas gå. Centralnervösa symtom såsom kramper, skakningar och förlamningar, liksom förstoppning följt av diarré kan också ses. Röd-lila områden i huden, som uppstår på grund av kärlskador, är ett annat vanligt fynd vid akut svinpest. Dödligheten kan vara 90-100 procent. Det förekommer dock varianter av svinpest där förloppet är mer utdraget och de mest framträdande tecknen på sjukdom kan då vara reproduktionsstörningar och allmänt dålig produktion och ökad sjukdomsförekomst i besättningen.

Smittämne

Klassisk svinpest orsakas av ett pestivirus

Smittvägar

Smittspridningen sker främst via direktkontakt mellan tamgrisar eller mellan tamgrisar och vildsvin, men även indirekt överföring via till exempel personer, transportbilar, redskap, sperma med mera förekommer. Vid låga temperaturer kan viruset överleva i veckor till månader i stallmiljö.

Då viruset kan överleva länge (månader-år) i kylt och fryst kött och i många rökta eller saltade produkter är en annan viktig smittväg utfodring med matavfall. Därför är det förbjudet inom EU att utfodra grisar med matavfall av animaliskt ursprung. Vindspridning anses inte förekomma annat än möjligen över mycket korta avstånd.

Diagnos

Från infekterade individer kan virus påvisas i serum, blod och vävnader med hjälp av PCR, och levande virus kan isoleras genom odling i cellkulturer.

Antikroppar mot klassisk svinpestvirus kan påvisas i serum med bland annat ELISA-teknik.

Om man misstänker sjukdomen

Klassisk svinpest lyder under epizootilagen. Om man misstänker att tamgrisar eller vildsvin drabbats av sjukdomen måste man genast tillkalla veterinär. Till dess att en veterinär tar sig an fallet måste man själv göra allt man kan för att förhindra smittspridning. Man måste se till att inga andra grisar utsätts för direkt eller indirekt kontakt med smittade djur. Grisar från den drabbade besättningen får absolut inte flyttas därifrån. I veterinära författningshandboken kan du läsa mer om den lagstiftning som gäller vid epizootisjukdomar.