Pälslöss hos björn
Pälsätande löss hos björn kan orsaka håravfall samt hudirritation med klåda och infekterade sår som följd. Enstaka fall har sedan 2015 påvisats bland annat i Gävleborg och Dalarnas län.
Anmälningspliktig :
Nej
Epizooti :
Nej
Zoonos :
Nej
Orsak: Pälsätande lus, Trichodectus pinguis pinguis
Arter: Brunbjörn. Närbesläktade underarter förekommer hos andra björnarter i världen.
Spridning: Direktkontakt mellan björnar, till exempel vid parning, slagsmål, överföring från mor till avkomma.
Utbredning: Gävleborgs och Dalarnas län. Hos asiatiska svartbjörnen (Ursus thibetanus) i Japan och hos svartbjörn (Ursus americanus) i Nordamerika (T. p. euarctidos).
Olika arter inom släktet Trichodectes förekommer världen runt hos köttätare och hjortdjur. De två underarterna inom arten Trichodectus pinguis, subarten T.p. pinguis och T.p. euarctidos, kan komma att bli egna arter.
Löss lever hela sitt liv hos värddjuret. De äter framförallt död hud och huddelar. Björnens pälsätande löss känns igen som cirka 2 mm långa, ljusbruna och vinglösa med en bred buk (dorsoventralt tillplattade). Rikliga mängder löss har setts i tunnhåriga partier på björnar, samt på huvudet. Förutom håravfall kan löss även orsaka hudirritation med klåda och infekterade sår som följd. Huden kan bli mörkfärgad och förtjockad.
Bakomliggande faktorer som leder till kraftiga angrepp påstås vara annan sjukdom, näringsbrist, nedsatt immunförsvar eller bristande egen pälsvård.
Det finns många andra möjliga orsaker till hårlöshet och hudinflammation hos björn, till exempel bakteriella infektioner dermatofilos, Staphylococcus sp. Acinetobacter sp.), andra parasiter såsom hårsäckskvalster (Demodex spp.) eller skabb (Sarcoptes spp.), svampinfektioner, till exempel ringorm (Trichophyton spp., Microsporum canis), hormonella rubbningar som exempelvis hypotyreos, allergi, näringsbrist (A-vitaminbrist) eller irritation orsakat av sändarhalsband.