Gå direkt till innehåll
Statsepizootologen kommenterar
Blogg

Blåtunga fortsätter spridas i våra grannländer

För ungefär en månad sedan bekräftades det första fallet av blåtunga orsakad av blåtungevirus serotyp 3 (BTV3) på Jylland i Danmark. Sedan dess har smittan spridits över stora delar av Danmark och den 6 september bekräftades fall också i Norge. Det är nu mycket hög risk att BTV-3 redan spridits eller kommer spridas till södra/sydvästra Sverige.

Karta från danska Födevarestyrelsen som visar bekräftat smittade besättningar (rosa prickar) och misstänkt smittade besättningar (blå prickar) den 11 september 2024.

Blåtunga är en vektorburen sjukdom hos idisslare som sprids via blodsugande svidknott (Culicoides spp.). I september 2023 upptäcktes en ny typ av sjukdomen i Nederländerna med allvarlig sjukdom och hög dödlighet hos framför allt får, se tidigare inlägg om BTV3 i bloggen här. Under de senaste veckorna har sjukdomen spridits till över hundra besättningar i Danmark, och nu senast även till Norge, Tjeckien och Schweiz. 

Karta från världsorganisationen för djurhälsa (WOAH) som visar den först bekräftade smittade besättningen i Norge den 6 september 2024 (orange prick).

Svidknotten kan inte flyga långt men kan under vissa förhållanden föras långa sträckor med vinden, i synnerhet över öppet vatten. Det är nu mycket hög risk att BTV-3 redan spridits eller kommer spridas till södra/sydvästra Sverige.

I Danmark och Norge liksom i övriga drabbade länder är det enstaka djur i varje besättning som har smittas. Drabbade djur har visat varierande grad av de sjukdomstecken som vanligen ses såsom svullnad i huvudregionen, sår i mun-, nos- och klövregionen liksom dödsfall.

Blåtungevirus smittar inte direkt mellan djur och spridningen sker endast under den del av året som svidknott är aktiva. Det är svårt att skydda boskap från knottangrepp och insatser så som behandling med insekticider eller insektsrepellerande medel har inte setts ge någon effekt vad det gäller att minska spridningen av BTV3. Installning av djur och att senarelägga klippning av får har setts ge viss skyddseffekt. Sedan våren 2024 finns vacciner för beredskapsanvändning som används i de drabbade länderna. Dessa har gjorts tillgängliga mot bakgrund av det omedelbara behovet av vaccin, men de är ännu inte godkända som läkemedel och effekten har därmed inte verifierats av ansvarig myndighet. De uppges inte förhindra infektion, men reducera dödlighet, sjukdom och viremi. Blåtunga ingår i den svenska epizootilagen och vaccinering är i dagsläget inte tillåtet. Jordbruksverket har beslutat att ändra detta och arbete pågår för att vaccineringen ska kunna starta, läs mer hos Jordbruksverket. Liksom i de andra drabbade länderna kommer vaccinering att bli tillåten, men inte obligatoriskt. Djurägare kommer själva kunna vaccinera sina egna djur. SVA är redo med vaccin i lager när vaccineringen kan börja. 

Som djurägare – kontakta din veterinär om du misstänker att dina djur drabbats av blåtunga, som veterinär – kontakta SVA eller Jordbruksverket!

Kort om sjukdomen

Du kan läsa mer om sjukdomen blåtunga här. Blåtunga drabbar framför allt får och nötkreatur och smittar mellan djur via blodsugande knott. Sjukdomen kan ha olika förlopp: från subkliniska symtom till dödlig sjukdom. Infekterade djur får feber, sårig och svullen slemhinna i mun och nos, kraftig salivering, hälta och minskad mjölkproduktion. Dräktiga djur som infekteras kan ibland kasta sina foster eller föda missbildade lamm eller kalvar. Sjukdomen är förtecknad enligt EU:s djurhälsolag och således anmälningspliktig i Sverige vid misstanke om förekomst hos djur i enlighet med SJVFS 2021:10. 

 

Prenumerera på bloggen

Om Bloggen

Prenumerera på bloggen