Blogg
Förvärrat läge för högpatogen fågelinfluensa i Sverige
I början på november 2020 konstaterade SVA att det var förhöjd risk för introduktion av högpatogen fågelinfluensa och baserat på det beslutatade Jordbruksverket om höjd skyddsnivå för tamfjäderfä. En kort tid därefter konstaterades det första fallet på tamfjäderfän i en kalkonbesättning i Skåne, samt positiva fall på vilda fåglar och dessutom påvisades högpatogen fågelinfluensa även i en hobbybesättning med höns.
Sedan årsskiftet har situationen förvärrats ytterligare. Högpatogen fågelinfluensa har konstaterat i två riktigt stora kommersiella besättningar varav en avelsbesättning för slaktkyckling och en stor värphönsbesättning. Dessutom har ytterligare en kalkonbesättning drabbats. Det mönster vi ser i besättningarna är att viruset orsakar snabb och hög dödlighet bland fåglarna och att det är mycket hög smittsamhet. Den första dagen observeras ett mindre antal döda djur, dagen efter har antalet ökat betydligt och ytterligare en dag senare är en stor del av flocken död. För att förhindra vidare spridning och av djurskyddsskäl behöver kvarvarande fåglar därför avlivas.
När smittan kommit in i större kommersiella besättningar sker en snabb och omfattande smittspridning från fågel till fågel vilket resulterar i uppförökning och utsöndring av virus till fåglarnas miljö. De stora virusmängderna ökar risken för spridning till andra besättningar i närheten. För att förebygga spridning är det därför viktigt att du som har fjäderfän, eller ansvarar för fjäderfän, omedelbart rapporterar ökad dödlighet till din veterinär. Eftersom det inledningsvis inte är en stor ökning i dödlighet är det viktigt att rapportera även mindre avvikelser. Provtagning för att utesluta eller bekräfta högpatogen fågelinfluensa bekostas av staten och vid behov analyseras prover även nattetid och helger på SVA. Om du som annan aktör inom fjäderfäbranschen blir kontaktad av en djurägare angående ökad dödlighet ber vi dig att uppmana den som tar kontakt med dig att kontakta veterinär, eller att du själv tar informationen vidare genom att kontakta veterinär. Jourhavande distriktsveterinärer går att nå dygnet runt.
Som redan nämnts är det fågelinfluensavirus som cirkulerar denna säsong mycket smittsamt, vilket visas av att vi sedan i november har haft flera introduktioner i kommersiella besättningar. Dessutom vet vi att viruset cirkulerar hos vilda fåglar, sannolikt i stora delar av landet. Uppmaningar om stärkt smittskydd har tidigare utgått från Jordbruksverket, branschorganisationer och SVA och vi vill återigen trycka på detta. Dels gäller det att minimera direkt och inidrekt kontakt med vilda fåglar, dels gäller det att minimera och smittsäkra kontakter med andra fjäderfäbesättningar i och med att vi nu har sett introduktion av högpatogen fågelinfluensa i flera besättningar.
Virus kan spridas när fåglar är i direkt kontakt med varandra men virus utsöndras också i stora mängder i spillning och finns därmed på material och föremål som varit i miljön där fåglarna befinner sig. Virus överlever länge i vatten och över kortare sträckor kan virus också spridas med vinden från stallar med stora mängder infekterade fåglar. För att förhindra spridning från vilda fåglar bör man göra vad man kan för att de inte ska dras till miljön nära fjäderfähusen; undvik foderspill och vattenansamlingar, håll rent, skräm om möjligt bort vilda fåglar. Se också var de samlas, var särskilt observant så att vilda fåglar inte befinner sig vid husets ventilationsöppningar. Se också till att skydda foder och strö så att vilda fåglar inte har tillgång till dem. All utrustning som har förvarats utomhus eller på en plats där vilda fåglar kan vistas bör rengöras och desinficeras innan den tas in till utrymme där fåglarna är. Det är också viktigt med klädbyte, skobyte samt handtvätt innan man går in i utrymme där fåglarna finns för att inte få med fågelspillning på skor, kläder eller händer. Skadedjur som möss och råttor kan sprida smitta mellan utomhusmiljön och fjäderfä så kontrollen av dessa behöver ses över. Utomhusmiljön ska alltid betraktas som potentiellt smittförande så alla kontakter mellan den och fjäderän behöver brytas.
För att förhindra spridning mellan tamfjäderfän bör man utöver noggranna smittskyddsrutiner för besökare som yrkesmässigt åker mellan besättningar (klädbyte, skobyte, handtvätt), också tänka på material och utrustning som tas mellan besättningar. Inne i en smittad besättning kommer virus att finns i spillning och från spillning och fåglarnas utandningsluft också spritt i ströbädd, fjädrar och damm. Det som lämnar din besättning bör vara rengjort och det som tas in i din besättning bör vara rengjort och desinficerat innan det tas in. Länkar finns nedan med information om vad man mer konkret kan göra.
SVA vill också i det här läget uppmana alla producenter, leverantörer och olika yrkeskategorier som på olika sätt är i kontakt med fjäderfäbesättningar, eller levererar till fjäderfäbesättningar, att om möjligt stärka smittskyddet ytterligare. Exempel på detta kan vara att som foderproducent göra allt som går för att förhindra att vilda fåglar kan komma i kontakt med färdigt foder, eller utrymmen där man förvarar färdigt foder, och att se till att vilda fåglar inte heller kan komma i kontakt med fodret vid lastning. En enda ”fågelskit” kan om det vill sig illa räcka för att smitta en besättning.
Läs mer
Läs mer hos andra
Prenumerera på bloggen
I Sverige finns en så kallad statsepizootolog, och den ska finnas på SVA. Statsepizootologen ansvarar för frågor rörande epizootier och andra allvarliga infektionssjukdomar hos djur. Här i vår blogg "Statsepizootologen kommenterar" tar statsepizootologen upp aktuella ämnen.
Karl Ståhl är Statsepizootolog på SVA.