Bra att tänka på
- Rehabilitering av omhändertagna vilda djur får endast göras av en person/organisation som har länsstyrelsens tillstånd. Som rehabilitering räknas omhändertagande längre tid än något dygn. För råd och vidare omhändertagande bör kontakt tas med en av länsstyrelsen godkänd anläggning.
- Ensamma djurungar är många gånger inte övergivna och bör lämnas i fred. Exempelvis hjortar, rådjur och harar lämnar normalt sina ungar ensamma i en skyddad lega under stora delar av dygnet. Vid misstanke om att ungen är övergiven måste den övervakas från långt håll och under många timmar för att man ska kunna vara säker på att föräldrarna inte kommer och matar den. Vid omhändertagande av en djurunge är det viktigt att man har kunskap om arten och dess behov. Mer information finns exempelvis på KFV:s webbplats (Katastrofhjälp – Fåglar och Vilt).
- Vilda djur är vilda och betraktar normalt människan som ett hot. Om du närmar dig ett vilt djur, gör det på ett lugnt och försiktigt sätt.
- Att omhänderta ett vilt djur jämställs med jakt. Alla vilda djur är fredade utom under den tid en art är tillåten för jakt. De flesta vilda djur tillfaller jakträttsinnehavaren (oftast markägaren). Vissa sällsynta arter (dessa finns förtecknade i Jaktförordningen §33) tillfaller staten, både som döda och levande. Den som påträffar ett "statens vilt" är skyldig att anmäla detta till polismyndigheten.
- Om man kör på och skadar björn, varg, järv, lo, älg, hjort, rådjur, utter, vildsvin, mufflonfår eller örn är man skyldig att märka ut platsen (lämpligen med polisens viltolycksband) och att kontakta närmaste polismyndighet så att eftersök kan organiseras (enligt Jaktförordningen §40).
- Om frilevande vilt anträffas så skadat eller i sådan benägenhet att det av djurskyddsskäl snarast bör avlivas, får djuret avlivas även om det är fredat eller om avlivningen sker på annans mark (enligt Jaktförordningen §40c). Om man anträffar ett sådant djur kontaktas lämpligen jakträttsinnehavaren, en kommunalt anställd jägare eller polisen.