STEC-bakterier (som även kallas EHEC*) orsakar mag-tarmsjukdom, ibland med svåra komplikationer framför allt för små barn. STEC lever normalt i tarmen på djur som inte blir sjuka av dem, människor smittas när de har kontakt med djuren eller deras miljö, samt via livsmedel som kontaminerats med djurens avföring.
Vilda djurs avföring innehåller bakterier
Viltskador på grödor är ett stort och växande problem i Sverige, och till exempel hjortdjur har i flera studier visat sig ofta bära på STEC.
- Vi vet dock över lag väldigt lite om vilka sorters vilda djur som bär på vilka sorters STEC-stammar, och vilka av de stammar som finns i djur som hamnar i livsmedel och sedan gör människor sjuka. I det här projektet tänker vi samla in avföring från vilda djur som orsakar skador på svenska odlingar, och undersöka ifall de bär på STEC-bakterier och i så fall vilka. Vi kommer göra samma sak med livsmedel som vi misstänker kan kontamineras av vilda djur, säger Robert Söderlund, forskare inom mikrobiologi på SVA.
Bakteriernas arvsmassa och gener
Genom att jämföra arvsmassan hos bakterier från djur, livsmedel och människor som blivit sjuka i Sverige kommer kopplingar mellan specifika bakteriestammar och djurslag klarläggas. Vilka hamnar i livsmedel och vilka är relevanta som orsak till sjukdom. Även de gener som bakterierna bär på ska undersökas, hur gener bidrar till egenskaper som överlevnadsförmåga utanför värddjuret (till exempel i ett livsmedel), anpassning till ett visst djurslag eller sjukdomsframkallande förmåga.
- De resultat vi får fram kommer bidra till säker och hållbar livsmedelsproduktion, de kommer göra det lättare att förebygga och stoppa STEC-utbrott bland människor. För att bättre förstå hur problemet uppfattas och hanteras kommer vi även att intervjua lantbrukare och myndighetsrepresentanter om deras syn på risker kring smittspridning från vilda djur till livsmedel, säger Stefan Widgren, forskare inom epidemiologi på SVA.
Projektgruppen är tvärvetenskaplig med kompetens inom mikrobiologi, livsmedelsvetenskap, viltekologi, bioinformatik, epidemiologi och sociologi, och består av forskare vid Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) och tre forskargrupper vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), institutionerna för Ekologi, Kliniska vetenskaper och Biosystem och teknologi.
Medlen kommer via Formas utlysning Årliga öppna utlysningen – forskningsprojekt för forskare tidigt i karriären. Projektet Källor och smittvägar för shigatoxinbildande E. coli i vegetabilier, pågår 2024 - 2027 och bygger vidare på pågående och tidigare forskningsprojekt där förekomsten av STEC i bland annat mjöl, hjortdjur och vilda fåglar undersökts.
*Bakterien E. coli tillhör den normala tarmfloran hos djur och människor, men shigatoxinbildande varianter (STEC, som synonymt kallas VTEC) kan orsaka sjukdom hos människor. STEC som gör människor sjuka kallas ofta ”enterohemorragisk E. coli”, EHEC.
