Adenovirus (ekvint adenovirus) hos häst

Förekomst

Ekvint adenovirus typ 1 anses vanligt förekommande i hela världen. Mellan 1960 och 2010-talen finns rapporterat från olika länder om antikroppsförekomst (seroprevalens) hos mellan 2 och 100% av undersökta hästar . Senare studier finns inte.

Symtom

Inkubationstiden är cirka 5-7 dagar. I de flesta fall visar hästar som infekteras med ekvint adenovirus inga symtom eller endast en lindrig övre luftvägsinfektion med näsflöde, hosta efter ansträngning, förstorade submandibularlymfknutor och/eller mjuk avföring/lindrig diarré. Efter 7-10 dagar upphör symtomen i okomplicerade fall. När samtidigt infektion med andra virus eller bakterier förekommer kan mer uttalade och långvariga symtom utvecklas.

Det finns också beskrivet att ekvint adenovirus typ 1 kan orsaka ögoninflammation med svullna, rinniga ögon och lunginflammation med allmänpåverkan. I enstaka fall vid förlamningssymtom i länd- och korsryggen (cauda equina-syndrom) har adenovirus isolerats från inflammerade nerver.

Hos arabhästar finns en genetiskt betingad immunologisk defekt, primary severe combined immunodeficiency (PSCID). Föl med PSCID som infekteras av adenovirus utvecklar ofta en allvarlig lunginflammation med hög feber, varigt nässekret, ögoninflammation och djup hosta.

Smittämne

Ekvint adenovirus tillhör familjen Adenoviridae. Virus delades initialt in i två serotyper, 1 och 2. Efter moleylärbiologiska studier av virus anses de två serotyperna vara två arter, men de benämns fortsatt som ekvint adenovirus 1 och ekvint adenovirus 2.

Smittvägar

Sekret från näsborrar och ögon samt även urin och avföring är smittförande. Adenovirus kan utsöndras under lång tid, cirka två månader efter genomgången infektion. Viruset kan även ligga vilande hos kliniskt friska hästar under långa perioder. De blir då bärare och kan smitta vidare. Föl smittas vanligtvis av stoet.

Patogenes

Ekvint adenovirus kan infektera slemhinnans ytceller (epitel) i övre luftvägarna, ögonen (konjunktiva) samt i tarmen, och orsaka rhinit, konjunktivit, trakeit, bronkopneumoni, interstitiell pneumoni och duodenal villiatrofi. Det är vanligt att andra infektioner förekommer samtidigt, som EHV-1 eller 4, och ekvint rhinitvirus typ A eller B. Arabföl med PSCID insjuknar i kraftig lunginflammation.

Diagnos

Diagnos kan ställas genom påvisande av virus eller antikroppar (parprov). Analys för ekvint adenovirus  utförs för närvarande inte på SVA. PCR-analys erbjuds hos enstaka utländska laboratorier, men serologi (antikroppsbestämning) verkar inte förekomma (2022).

Histologisk undersökning vid obduktion visar förändringar  i epitelceller (intranukleära inklusionskroppar) i ögon- och/eller nässlemhinna.

Provtagning

För provtagningsanvisningar hänvisas till det laboratorium som provet ska skickas till.

Behandling

Vanligtvis har sjukdomen ett lindrigt förlopp och kräver endast vila. Hästarna tillfrisknar spontant inom en vecka. Om sekundära bakterieinfektioner tillstöter kan återhämtningsperioden bli längre. Understödjande behandling kan då vara aktuell, till exempel transfusion med antikroppsrik plasma till föl. Antibiotika däremot har ingen effekt mot virus.

För arabföl med PSCID är prognosen däremot dålig och behandling oftast utsiktslös.

Isolering

Isolering av sjuka hästar begränsar smittspridningen.

Se separat information:

Checklista - Om en smitta drabbar stallet (pdf)

Råd för isolering och rengöring vid smittsamma sjukdomar

Stallrengöring och desinfektion

Se separat information:
Råd för isolering och rengöring vid smittsamma sjukdomar

Profylax

Vaccin mot ekvint adenovirus finns inte på marknaden. En förebyggande åtgärd är att nya hästar tas in i stallet efter tidigast tre veckors karantän i separat stall. Kontrollera temperaturen på hästarna dagligen.

Prognos

I okomplicerade fall hos immunokompetenta föl och äldre hästar är prognosen mycket god. Symtomen avklingar på cirka en vecka. Sekundärinfektioner med andra virus eller bakterier förekommer. Prognosen är dålig för föl som drabbas av PSCID.

Zoonosaspekt

Ingen känd risk.

Vad säger lagstiftningen?

Infektion med ekvint adenovirus är en smittsam men inte en anmälningspliktig sjukdom. Inom hästsporten finns regelverk att följa vid symtom eller misstanke om smittsam sjukdom.

Referenser

Giles et al (2015). Characterisation of the Equine adenovirus 2 genome. Vet Microbiol. 179, 184-189 https://doi.org/10.1016/j.vetmic.2015.07.024

Studdert M.J. (2003) Equine Adenovirus Infections. In: Virus Infections of Equine medicine. Ed: Studdert M.J., Elsevier, Amsterdam, The Netherlands.

Studdert M.J. (2007) Miscellaneous viral respiratory diseases. In: Equine Infectious diseases. Ed: Sellon, Long. Saunders, Elsevier, St Louis, Missouri, USA