Artrit hos lamm
Andra sjukdomsnamn: Ledinflammation hos lamm
Artrit hos lamm kan uppstå i nära anslutning till lamning, men kan också drabba äldre lamm. Symtom kan vara hälta på ett eller flera ben, svullna leder, feber, nedsatt allmäntillstånd och svullen navel. Både lamm på stall och på bete kan drabbas.
Du som är djurägare bör kontakta en praktiserande veterinär om ditt djur blir sjukt. Du som är veterinär kan konsultera SVA:s experter rörande frågor om denna sjukdom.
Anmälningspliktig :
Nej
Epizooti :
Nej
Zoonos :
Nej
Förekomst
Det finns i Sverige inga säkra data på hur vanligt artrit på lamm är. Artrit kan ses som sporadiska fall eller i form av besättningsutbrott. Både väldigt unga lamm och lite äldre lamm kan drabbas. Artrit orsakad av rödsjukebakterien Erysipelotrix rhusiopatiae ger artrit hos två till sex månader gamla lamm och ses ofta som besättningsutbrott. Artrit sekundärt till anaplasma ses oftare hos äldre lamm. Både lamm på stall och på bete kan drabbas.
Artrit som besättningsproblem är vanligare i Norge än i Sverige och orsakas då främst av bakterien Streptococcus dysgalactiae. Oftast drabbas väldigt unga lamm (i regel under en månad, ofta yngre) och i en doktorsavhandling från 2023 sågs fler fall i större besättningar, i besättningar med vissa golv (som vi inte har i Sverige) samt i besättningar med fler infektioner efter öronmärkning.
Kliniska symtom
En eller flera leder kan drabbas. Ökad mängd ledvätska ger svullnad över affekterade leder. Andra vanliga symtom är hälta, värme över leden, feber, nedsatt allmäntillstånd och ibland svullen navel. Vid Erysipelotrix rhusiopatiae ses ofta kronisk inflammation i flera leder.
Etiologi och patogenes
Infektionsagens
Både gramnegativa och grampositiva agens som Trueperella pyogenes, stafylokocker, E. coli och mykoplasma. Streptococcus dysgalactiae anges vara vanligaste agens i Norge. Anaplasmos kan vara predisponerande för artrit orsakad av Staphylococcus aureus. Erysipelotrix rhusiopatiae kan också ge artrit hos lamm.
Infektionsport
Via naveln eller annan inkörsport som till exempel hudsår, sår från öronmärkning eller sår i munhålan.
Spridning i djuret
Hematogent. Primärt infekteras ledvätskan, därefter ledkapseln. Vid rödsjuka ses spridning även till andra organ.
Smittvägar
Direkt och indirekt smitta. Dålig miljö i lamningsbox och lammens närmiljö.
Överlevnad
Relativt kort för Streptococcus dysgalactiae och lång för Erysipelotrix rhusiopatiae (månader – år).
Provtagning och diagnostik
Kliniska fynd. Obduktion inklusive bakteriologisk odling vid anhopade fall.
Behandling och profylax
Det viktigaste är att förebygga artrit genom god hygien, särskilt vid lamning och öronmärkning, samt goda råmjölksrutiner.
Om antibiotika sätts in rekommenderar Läkemedelsverket (pdf) att artrit behandlas med bensylpenicillin i första hand. Understödjande behandling tillkommer. Prognosen är dålig eftersom antibiotika har svårt att nå leden och avlivning av lammet kan vara det enda alternativet.