Aujeszkys sjukdom

Förekomst

Sjukdomen förekommer i stort sett över hela världen. Efter ett nationellt bekämpningsprogram blev Sverige officiellt friförklarat från AD av EU-kommissionen 1996. En del länder inom EU har utrotat sjukdomen, medan andra är i olika stadier av bekämpning. Sjukdomen finns hos vildsvin i många europeiska länder.

Symtom

Den kliniska bilden beror till stor del på djurens ålder. Hos nyfödda grisar kan dödligheten närma sig 100 procent, eftersom dessa drabbas av symtom från det centrala nervsystemet i form av muskeldarrningar, kramper och cirkelgång. På äldre smågrisar ses lägre dödlighet och mindre centralnervösa symtom. Hos tillväxtgrisar ses förutom försämrad aptit och feber, symtom från andningsorganen såsom hosta, nosflöde och andnöd. Hos vuxna grisar är AD vanligtvis en övergående sjukdom med feber, nedsatt foderlust och lindriga symtom från andningsvägarna. Dräktiga suggor kastar dock ofta inom tio dagar efter att de infekterats.

Infektion med AD-virus hos andra djurarter än gris resulterar ofta i ett mycket akut insjuknande som kännetecknas av kraftig klåda med påföljande död.

Smittämne

AD orsakas av ett herpesvirus.

Smittvägar

Gris inklusive vildsvin är det huvudsakliga värddjuret även om i stort sett alla däggdjur, utom människa och människoapa, kan drabbas. Andra djur än grisar kan inte föra smittan vidare.

Överföring av smitta sker oftast via direktkontakt med infekterade grisar eller vildsvin. Andra möjliga smittvägar är via kläder, fordon eller föremål som förorenats av virus. Smittan kan även överföras via sperma och genom intag av smittade foster eller vävnader.  Efter genomgången infektion kan virus kvarstå i latent (vilande) form i olika vävnader i kroppen. Vid kraftig stress kan dessa latenta virusformer aktiveras och orsaka fortsatt smittspridning.

Diagnos

För påvisande av antikroppar mot AD-virus användes främst ELISA-teknik. Antikroppar uppträder tidigast cirka sju dagar efter att djuret infekterats. Virus kan påvisas med hjälp av PCR.

Om man misstänker sjukdomen

AD lyder under epizootilagen. Om man misstänker att grisar drabbats av sjukdomen måste man genast tillkalla veterinär. Till dess att en veterinär tar sig an fallet måste man själv göra allt man kan för att förhindra smittspridning. Man måste se till att inga andra grisar utsätts för direkt eller indirekt kontakt med smittade djur. Grisar från den drabbade besättningen får absolut inte flyttas därifrån. Även vid misstanke om AD på andra djurslag än gris ska veterinär kontaktas. I veterinära författningshandboken kan du läsa mer om den lagstiftning som gäller vid epizootisjukdomar.