Benskabb hos häst

Förekomst

Hästar med mycket hovskägg, som tinker, nordsvensk, frieser och ardenner, är mest utsatta för Chorioptes bovis som orsakar benskabb (även kallat fotskabb), ofta med mugg (hudinflammation). Men hästar med lite eller inget hovskägg kan också smittas, och de kan vara symtomlösa smittbärare. Kallblodshästar som har sjukdomen kroniskt progressivt lymfödem (CPL) som ger svullna ben lider ofta av benskabb också.

Nötkreatur, får, get, kanin, alpacka, lama och andra djur så som älg och vattenbuffel kan också besväras av Chorioptes bovis.

Symtom

Benskabb ger ofta klåda på benen som visar sig genom att hästen står och stampar, sparkar, och gnider sig mot inredningen. De kan även bita sig själva. Ibland ses också klåda och hudförändringar på nedre delen av bålen och upp mot svansroten.

I de allra flesta fall ses hudförändringar i form av skorpor, mjäll och krustor i karlederna, och det sträcker sig ofta upp på skenbenen. Benskabb utgör därför en av flera möjliga bakomliggande orsaker till mugg och rasp, som hudinflammationer på hästben brukar kallas. Ibland tillstöter även bakterieinfektion sekundärt, och besvären förvärras då. Hästar med benskabb har ofta mer uttalade besvär på vintern, medan problemen blir mindre påtagliga eller försvinner under sommarhalvåret.

Symtomlösa smittbärare förekommer också. I en undersökning vid SVA och SLU i stall med benskabb konstaterades att var femte häst med benskabb inte kliade sig och nästan var tionde saknade synliga hudförändringar på benen.

Parasit

Benskabb är en parasitsjukdom som orsakas av kvalster, Chorioptes bovis som lever på hudytan och hårstrånas bas, främst på benen nedanför carpus/has. Tidigare kallades hästens benskabb för Chorioptes equi, men det har inte gått att skilja parasiten från nötkreaturens C. bovis och därför ändrades beteckningen.

De är små, cirka 0,5 millimeter och syns knappt med blotta ögat. En skabbhona lever i cirka två månader och kan under den perioden lägga cirka 90 ägg på hårstrånas bas. Utvecklingen ägg-larv-nymf och vidare till vuxet skabbdjur tar 10–20 dagar.

Smittvägar

Benskabb smittar genom direktkontakt med andra hästar eller indirekt via skötares händer, borstar, täcken, stallmiljö med mera. Kvalstret kan under gynnsamma förhållanden överleva i miljön upp till två månader, eller mer. Kvalstren dör dock vid frysgrader. Det är inte närmare undersökt hur infektionsdugliga de är efter några veckors vistelse utanför värddjuret.

Patogenes

Chorioptes-kvalstren lever på hudflagor främst i de ytliga hudlagren men även i miljön. De gräver inte gångar i huden. Hästen blir irriterad och det kliar lite eller kraftigt när parasiterna rör sig. Parasiten kan också orsaka klåda genom att utlösa överkänslighetsreaktion hos hästen. I början ses rödflammiga utslag (erytem), knottror (papler) och krustor (skorpor). Med tiden utvecklas mer kraftiga krustor, sår (ulcer), lichenifiering och sekundär bakterieinfektion. Lichenifiering eller elefanthud är tjock och fårad hud till följd av ett långvarigt lidande med klåda. Chorioptes kan med tiden orsaka svårbehandlad inflammation med kroniska vävnadsförändringar i huden.

Diagnos

Chorioptes-kvalster kan påvisas med mikroskop eller en nyligen framtagen PCR-analys vid SVA. PCR-metodens fördel är att den är känsligare än mikroskopi. PCR påvisar DNA från skabbdjuret och kräver inte att man lyckas få med hela parasiter i provet, vilket behövs för att kunna påvisa dem med mikroskopi.

PCR kan dock inte skilja mellan DNA från levande och döda kvalster. PCR-analys kan därför vara fortsatt positiv en tid efter en behandling, även om behandlingen var lyckad. Om en PCR-analys skulle vara positiv efter behandling men inga symtom ses, så kan ett nytt prov tas efter ytterligare några veckor för att se om det är negativt då eller om ytterligare åtgärder behövs.

Provtagning

För att komma åt skabben med lokalbehandling är det viktigt att klippa ner hovskägget och pälsen. Foto: S. Tjelle

Prov för benskabb kan tas på några olika sätt, för att få med kvalster som sitter i hår nära huden eller på själva huden. Vanligtvis krävs ett antal skrap- eller borstprov för att hitta parasiterna med mikroskopi, och det är lätt att få falskt negativa prover, medan PCR har högre träffsäkerhet från ett enkelt skrapprov. För mikroskopi kan också tejpprov användas.

Skrapprov för PCR-analys:

1. Klipp hår tätt inpå huden där provet ska tas, helst på flera ställen. Använd en rengjord och desinfekterad klippmaskin eller sax. Om förändringar finns bakom carpus (”framknäet”) är det ofta ett bra ställe att ta med.
2. Skrapa material från huden. Använd en smörkniv eller annat rent föremål som kan skrapa eller borsta loss stöv (hudflagor och mjäll) utan att såra huden.
3. Lägg provmaterialet i en märkt provtagningsburk med tätslutande lock.
4. Placera burken i en plastpåse som försluts.
5. Skicka provet tillsammans med ifylld remiss (pdf) (allmän) för Chorioptes bovis PCR i en provpåse (vadderat kuvert) till SVA enligt instruktioner här: Skicka prov till SVA.
6. Gör ren saxen eller klippmaskinen ordentligt för att undvika smittspridning.

Se även Provtagningsinstruktion för Chorioptes bovis, fotskabb/benskabb på häst

Hårprov för mikroskopisk analys till lab:

1. Klipp först bort långt hår om det finns.
2. Klipp sedan tätt inpå huden med en ren klippmaskin, 10 x 10 cm stor yta och lägg hår och hudflagor i en plastpåse.
3. Borsta även ur maskinen och överför till plastpåsen.
4. Förslut påsen väl inför transport till laboratoriet för önskad analys.
5. Placera påsen i en till plastpåse som försluts.
6. Skicka provet tillsammans med ifylld remiss (pdf) (allmän) i en provpåse (vadderat kuvert) till SVA enligt instruktioner här: Skicka prov till SVA.
7. Gör ren saxen eller klippmaskinen ordentligt för att undvika smittspridning.

Skrapprov för direktmikroskopi:

1. Klipp håret där provet ska tas, helst på flera ställen. Om förändringar finns bakom carpus (”framknäet”) är det ofta ett bra ställe att provta.
2. Applicera några droppar olja på ett ovasst skalpellblad eller slö kniv (typ smörkniv).
3. Bred ut oljan på huden som ska provtas.
4. Skrapa ihop provmaterial med skalpellen och placera på objektglas. Oljan gör så att skabbdjuren inte rymmer från glaset så lätt.
5. Undersök i mikroskop.
6. Gör ren saxen eller klippmaskinen ordentligt för att undvika smittspridning.

Behandling

För ett lyckat slutresultat utan återsmitta är det viktigt att förutom att behandla den smittade hästen, även behandla kontakthästar på samma sätt och att sanera miljön noggrant. Om miljön inte kan saneras (till exempel mitt i vintern) kan behandling en gång i månaden fram till betessläpp hålla hästarna besvärsfria. Sedan saneras stallet och hålls tomt. Eftersom kvalster dör vid djupfrysning kan viss utrustning frigöras från smitta genom att man lägger den i frys 1-2 dagar.

När hästen ska behandlas med medel mot benskabb är det är viktigt att först klippa ner pälsen på benen från framknä/has ner till hoven. Om det inte görs är risken stor att preparatet inte når ända in på huden och därmed skabbdjuren. Alla hästar som umgås, till exempel går i samma hage, ska behandlas för att undvika återsmitta.

Det finns inget registrerat läkemedel mot benskabb på häst i Sverige men något av nedanstående läkemedel kan användas, om regler för slaktkarens/uttagande ur livsmedelskedjan iakttas. SVA rekommenderar att veterinär undersöker hästen och avgör eventuell behandling från fall till fall.

1. Behandla rygglinjen på hästen med pour-on-preparat innehållande permetrin, avsett för häst.
2. Behandla benen med ett av preparaten som kan användas på huden och som innehåller permetrin, foxin eller lime sulfur (a,b, c, eller d nedan). Inget av preparaten ska sköljas ur:

1. Foxim- behandla tre gånger med 7-10 dagars intervall. Foxim finns i preparat mot parasiter hos gris, får och hund.
2. Lime sulfur - behandla tre gånger med 7-10 dagars intervall.
3. Fipronil - behandla tre gånger med 7-10 dagars intervall. Fipronil finns i preparat mot fästingar, löss och loppor på hund och katt.
4. Permetrin pour-on– läggs på i en ring nedanför carpus/has och det ska teoretiskt räcka med en behandling. Många upprepar dock behandlingen två gånger till med två veckors intervall, för att det funnits tveksamhet om det räckt med en behandling. Permetrin 40 mg/ml finns i pour-on preparat för häst med avstötande effekt på bitande insekter.

Behandling av hästar med avmaskningsmedel som innehåller makrocykiska laktoner (ivermectin, doramektin, moxidektin) har i studier visat sig minska antal kvalster och kliniska besvär men inte eliminera parasiten.

För mer information om medlen, se Medel mot hudparasiter på häst.

Om hästen har krustor och skorvor kan dessa mjukas upp med salicylsyrevaselin, en till två gånger per dag. Infekterad hud kan behandlas med 2-4% klorhexidinschampo under 10–15 minuter innan det sköljs ur, vilket upprepas varje till varannan dag tills huden läkt (ofta cirka två veckor). Man kan med fördel använda ett mjukgörande balsam, avsett för djur, efter tvätten.

Om muggen inte blivit bättre trots ovanstående behandling, eller om hästen har ont, är rejält svullen i benen, har tjocka veck eller knölar i huden, visar hälta eller feber bör veterinär konsulteras för ytterligare utredning.

De vanligaste orsakerna till att benskabben är kvar trots behandling:

• Medlet har inte nått parasiten för att det var för mycket päls – klipp hästen.
• Parasiter har överlevt på en annan del av kroppen– behandla hela hästen.
• Parasiter har överlevt på kontakthästar – behandla samtliga kontakthästar.
• Parasiter har överlevt i miljön – städa och sanera allt noggrant.

Isolering

Vid Chorioptes-smitta i stallet ska inte nya hästar tas in i stallet eller gruppen förrän behandlingen mot benskabb är genomförd och stallet har rengjorts.

Stallrengöring och desinfektion

Ta ut allt strömaterial och rengör noga boxar och andra områden i stallet där hästarna vistats samt utrustningen till hästen, som täcken, benlindor, borstar med mera.

Profylax

Sköt noga om benen på hästar med mycket hovskägg, borsta dagligen och inspektera för symtom så att behandling kan sättas in i tid.

Sätt nya hästar i karantän och observera för symtom de första veckorna, och överväg provtagning, särskilt om det är en hästtyp med mycket hovskägg.

Inför träffar med andra hästar med mycket hovskägg där benskabb riskerar att förekomma och spridas, kan man förebygga smitta genom behandling av hästbenen med till exempel fipronil.

Prognos

Med ihärdig behandling går det oftast att bli av med benskabb. Men hästar blir ofta återsmittade från miljön eller från hästar som inte har behandlats. Det förekommer även att problemet återkommer ett annat år.

Zoonosaspekt

Hästens benskabb smittar inte till människa, hund eller katt. Det är oklart om hästar och idisslare kan smitta varandra.

Vad säger lagstiftningen?

Fotskabb är inte anmälningspliktigt.

Beställ SVA:s analys

Chorioptes bovis, PCR

Beställ SVA:s produkter

Plastburk med skruvlock 70 ml

Provpåse, liten, företagskunder