Centralnervösa störningar hos gris

Symtom och förekomst

Symtom som kan ses är vinglighet, kramper, förlamning och blindhet. Centralnervösa störningar hos gris i Sverige är relativt ovanliga men förekommer. Enskilda besättningar kan drabbas olika hårt beroende på grundorsaken.

Smittämne och smittvägar

Epizootisjukdomar som kan orsaka centralnervösa störningar är afrikansk svinpest, Aujeszkys sjukdom (pseudorabies), klassisk svinpest och porcine reproductive and respiratory syndrome (PRRS). 

Inhemska infektioner som kan ge upphov till centralnervösa symtom är Streptococcus suis, andra streptokockarter, porcint circovirus typ 2, teschovirus, ödemsjuka orsakad av verotoxinproducerande Escherichia coli och bakteriellt orsakade mellanöreinfektioner.

Centralnervösa symtom kan även ses vid olika typer av förgiftningar. Så även vid vissa indirekta förgiftningar, exempelvis koksaltsförgiftning. Ett annat exempel är järnintoxikation som kan uppträda hos spädgrisar efter järninjektion beroende på låga nivåer av E-vitamin.

Bakterien Streptococcus suis är en zoonos och kan orsaka sjukdom hos människa.

Klinisk bild

Den kliniska bilden varierar beroende på grundorsaken men kliniska tecken som kan ses är vinglighet, stapplande gång, skakningar, kramper, grisar som ligger med paddlande benrörelser, förlamning, blindhet, nystagmus, att grisen håller huvudet snett och dödsfall utan föregående symtom.

Provtagning och diagnostik

Vid misstanke att symtomen kan vara orsakade av sjukdomar upptagna i epizootiförordningen eller föreskrifterna om anmälningspliktiga sjukdomar skall fall hanteras i enlighet med gällande lagstiftning.

Obduktion utgör ett viktigt redskap för diagnosställande. Vid misstanke om förgiftning bör detta anges i anamnesen. Även virusisolering, bakterieodling och serologi kan vara viktiga instrument vid diagnosställandet.

Behandling och förebyggande åtgärder

Beroende på grundorsaken inleds lämplig behandling eller andra åtgärder vidtas.