Gå direkt till innehåll

Hitta på denna sida

    Chlamydia felis (C. felis) hos katt

    Katt

    Problem till följd av infektion med bakterien Chlamydia felis ses oftare i flerkatts-hushåll än i hushåll med enstaka katter- Det huvudsakliga kliniska symtomet är en inflammation i ögats bindhinna (konjunktiva).

    Har du frågor kring din katt eller dina katter, eller grupper av katter såsom katteri, kattpensionat eller liknande? Boka tid med en veterinär som arbetar med katter vid djursjukhus, djurklinik eller motsvarande. 

    För frågor kring din egen hälsa: kontakta sjukvården.

    Anmälningspliktig :

    Nej

    Epizooti :

    Nej

    Zoonos :

    Nej

    Förekomst och smitta

    Chlamydia felis (C. felis) är en bakterie hos katter som framförallt smittar via direktkontakt. Den mesta utsöndringen ses från kattens ögon. I undantagsfall kan den smitta korta avstånd luftburet, eller via föremål. Bakterien är vanligt förekommande hos friska katter. Besvär till följd av bakterien ses framförallt i hushåll där katter hålls i grupp, det vill säga i praktiken hos inomhuskatter.

    Symtom

    Bakterien Chlamydia felis växer framförallt i kattens ögonslemhinnor, och i de fall besvär ses är det som regel i form av en inflammation i ögats bindhinna (konjunktiva). Ögonen kan i varierande grad blir röda och kladdiga. De flesta katter mår bra och fortsätter att äta. Inkubationstiden, tiden från smitta till dess katten visar symtom, varierar från endast tre till fem dagar och upp till två veckor. Katter sprider också smitta utan att själva visa symtom. Immunförsvaret mot chlamydia är inte starkt, och katter som har genomgått infektion kan smittas på nytt när immuniteten efter ett tag sjunker. Andra katter bär på, och sprider bakterien under många månader till år, utan att själva visa några symtom.

    Diagnos

    Veterinären kan ta svabbprov tas från ögat hos katter som har kliniska symtom. Det är bäst att passa på att ta prov i så tidigt som möjligt efter att symtom först ses. Det är svårare att få med bakterien i provet ju längre tiden går. Det är ofta svårt att hitta den hos friska katter som bär på bakterien.

    Behandling och förebyggande åtgärder

    I en del fall används antibiotika för att stödja enskilda katter eller en grupp katter när de har besvär. Vilken eller vilka katter kan vara aktuella att behandla och på vilket sätt avgör den utredande veterinären i varje enskilt fall. De viktigaste förebyggande åtgärderna är att se över katthållningen. Katter blir inte immuna mot bakterien, och kan snabbt smittas igen, även i de fall katterna får långtids behandling.

    Att inte hålla flera katter tätt i grupp, och att inte blanda kattungar med några andra katter än moderkatten förrän efter att kattungarna är fullvaccinerade efter tidigast tolv veckors ålder mot Felint calicivirus, Felint Herpesvirus och Kattens parvovirus är grundläggande. Innan införande av en ny katt så är en karantänperiod på cirka tre veckor också bra, både för den katten och de katter som redan finns i gruppen. Utöver det, så är separata mat- och vattenskålar och normal renhållning bra. Rengöring kan inte ersättas av att använda desinfektionsmedel, och användande av desinfektionsmedel är sällan indikerat,

    Vaccination är en ytterligare hjälp mot utveckling av besvär.

    Mer information

    Tala med din behandlande veterinär om du har frågor om din katt. Om din katt är sjuk är det viktigt att du snabbt kontaktar en praktiserande veterinär oavsett vad anledningen till sjukdomen kan tänkas vara

    Sidan granskades senast : 2024-08-08