Gäddbandmask (Triaenophorus spp) hos fisk
Andra sjukdomsnamn: Triaenophorus spp
Triaenophorus är bandmaskar som har gädda som huvudvärd. Som fullvuxna lever de i tarmen hos gädda.
Anmälningspliktig :
Nej
Epizooti :
Nej
Zoonos :
Nej
Förekomst
Triaenophorus spp är bandmaskar som har gädda som huvudvärd, övriga fiskar som mellanvärd och som förekommer i både sött- och bräckt vatten i tempererade områden som Europa och Nordamerika.
Den vuxna parasiten är lokaliserad i gäddans tarm där den producerar stora mängder ägg som kommer ut med fiskens avföring. Äggen utvecklas till coracidier som infekterar hoppkräftor (copepoder) och utvecklas vidare till så kallade procercoider. Med hoppkräftorna överförs parasiten sedan till fisk och utvecklas till plerocercoider, larver, som kan vara 10 cm långa. Fisken blir då mellanvärd. När gäddan äter upp en fisk som är infekterad med plerocercoider av Triaenophorus, utvecklas den vuxna bandmasken i gäddans tarm. Den vuxna masken kan bli runt 30 cm lång, men verkar inte ha någon negativ effekt på gäddans hälsotillstånd.
Det finns minst två arter av gäddbandmask, T. nodulosus och T. crassus som har olika fiskarter som mellanvärd och återfinns i skilda organ.
T. nodulosus finner man ofta inkapslad som vita cystor, så kallad dynt, i levern på abborre, lake med flera arter. Cystorna påverkar leverns funktion och därigenom fiskens kondition om fisken är kraftigt infekterad.
T. crassus kan påträffas som långa vita trådar i muskulaturen hos laxfiskar som sik, siklöja, regnbåge med flera arter. Larverna ligger som nystan, oftast intill ryggfenan på fisken. Fiskarna smittas på våren, i strandnära vatten, strax efter islossningen. Fiskens hälsa påverkas inte nämnvärt vid ringa infektioner.
Symtom
Etiologi och patogenes
Infektionsagens:
Infektionsport:
Via oralt intag
Spridning i djuret:
Muskulatur eller lever (mellanvärd), tarm (huvudvärd)
Smittvägar:
Fisken infekteras via djurplankton, eller i gäddans fall genom intag av annan fisk