Gapmask hos fjäderfä
Framför allt unga fåglar kan få symtom i form av andningssvårigheter, avmagring och svaghet vid infektion med gapmask. Problem ses särskilt efter utevistelse under regniga perioder. Gapmask drabbar hönsfåglar och vissa vilda fågelarter.
Anmälningspliktig :
Nej
Epizooti :
Nej
Zoonos :
Nej
Art
Latinskt namn: Syngamus trachea
Värddjur
Hönsfåglar (höns, kalkon, fasan, rapphöns, pärlhöns, påfågel, vaktel) och vissa vilda fågelarter.
Förekomst
Gapmask förekommer sporadiskt i hobbybesättningar med hönsfåglar. Parasiten är vanlig i viltfågeluppfödning bland fasaner och rapphöns.
Symtom av gapmask ses framförallt hos kycklingar. Utevistelse ökar risken för gapmask, särskilt efter regnväder när daggmaskar kommit fram.
Utseende
Honmasken suger blod från slemhinnan i luftstrupen och den blir därför röd. Honan är fem till 20 millimeter lång medan hanen är två till sex millimeter (se bild). Hanen sitter fast i honan i ständig parning så att maskarna ser ut att bilda ett y.
Livscykel
Den vuxna gapmasken sitter i luftstrupen där honan producerar ägg som hostas upp, sväljs ner och passerar genom fågelns magtarmkanal ut med träcken. Efter två till sju veckor i det fria utvecklas en larv inuti parasitägget som kan smitta nya fåglar.
Fåglar smittas med gapmask antingen genom att äta parasitägg med larver eller genom att få i sig frilevande larver eller larver som kan finnas till exempel i daggmaskar, sniglar och snäckor). Väl nere i fågelns tarm tar sig gapmasklarverna genom tarmväggen och ut i blodet för vidare transport till luftvägarna. Larverna kan också ta sig direkt genom väggen i matstrupen eller krävan och därifrån vandra direkt till luftvägarna.
Smittspridning
Gapmask kan introduceras i en flock genom inköp av smittade fåglar eller från vilda fåglar. När smittan väl finns i marken, till exempel i en rastgård, är daggmaskar sannolikt den viktigaste smittrisken. Inuti daggmasken kan gapmasklarven vara smittfarlig under flera år, vilket innebär att mark där smittade fåglar tidigare vistats kan vara smittförande under lång tid. Man bör undvika att ge daggmask till kycklingar eftersom det medför en risk för gapmasksmitta.
Symtom
Andningssvårigheter, avmagring och svaghet till följd av gapmaskinfektion ses framförallt hos kycklingar. Fågeln sträcker ofta på halsen och gapar för att få luft, därav parasitens namn. Fågeln kan även skaka kraftigt på huvudet. Dödsfall till följd av kvävning förekommer. Andningssvårigheterna orsakas av vuxna maskar, slem och en förtjockad inflammerad slemhinna i luftstrupen som hindrar luften att passera fritt i luftstrupen. Följdinfektioner med bakterier kan ytterligare försvåra sjukdomsförloppet.
Diagnos
Gapmaskägg kan påvisas genom parasitologisk undersökning av träckprov. Vid obduktion kan parasiten ses i luftstrupen och omfattningen av angrepp och skador kan bedömas.
Förebyggande åtgärder och avmaskning
Utfodra inte fåglarna utomhus eftersom det lockar till sig vilda fåglar. För att minska smittrycket bör fåglarna inte vistas på samma mark år efter år.
Provtagning (träckprov för påvisande av parasitägg) rekommenderas innan avmaskning. Kontakta veterinär för råd om parasitbekämpning.
Andra orsaker till andningsvårigheter
Infektioner med vissa virus och bakterier kan orsaka sjukdomssymtom som liknar de som kan ses vid gapmaskangrepp. Luftvägsinfektioner orsakade av virus och bakterier är betydligt vanligare än gapmask i hobbyfjäderfäflockar. Hos höns kan till exempel virussjukdomen infektiös laryngotrakeit (ILT) orsaka akuta andningssvårigheter. Kontakta veterinär vid akuta andningsbesvär hos fjäderfän.