Hepatozoonos hos hund
Hepatozoonos förekommer normalt inte hos hund i Sverige eftersom infektionen sprids med fästingar som inte finns i vårt land. Symtomen varierar mycket.
Anmälningspliktig :
Ja
Epizooti :
Nej
Zoonos :
Nej
Vad säger lagstiftningen?
Infektion med Hepatozoon canis eller Hepatozoon americanum hos hund eller katt skall anmälas redan vid misstanke till Jordbruksverket och länsstyrelsen. Detta gäller alla smittsamma djursjukdomar, eller misstänkt smittsamma djursjukdomar, som normalt inte förekommer i landet och som inte finns i bilagan till Jordbruksverks föreskrifter om anmälningspliktiga djursjukdomar.
Förekomst
Hepatozoonos ses hos vilda och tama karnivorer runt om i världen, i Europa främst i Medelhavsområdet. Infektionen sprids med fästingarter som normalt inte trivs i Sverige.
I USA ses American canine hepatozoonosis (ACH), som skiljer sig markant från den europeiska formen av hepatozoonos.
Det finns endast ett fåtal rapporter om hepatozoonos hos katt. Mycket lite är känt om patogenes hos katt och det är inte klart vilka kliniska symtom som skulle kunna anses vara typiska vid eventuell sjukdom till följd av en infektion hos katt.
Agens och smittvägar
I Europa orsakas hepatozoonos hos hund av Hepatozoon canis, en protozoo (en encellig parasit) som sprids via den bruna hundfästingen Rhipicephalus sanguineus (kennelfästing). Hundar infekteras av H. canis genom att svälja en infekterad kennelfästing.
American canine hepatozoonosis, som ses i USA, orsakas av Hepatozoon americanum. Infektionen sprids framför allt via Gulfkusts-fästingen Amblyomma maculatum.
De respektive fästingarter som sprider H. canis och H. americanum trivs inte utomhus i svenskt klimat, men fästingar kan medfölja hundar som vistats i andra länder, och under gynnsamma förhållanden tillfälligt etablera sig utomhus. Den bruna hundfästingen (kennelfästing) överlever också inomhus i flera månader utan att behöva suga blod från hundar.
Transplacental smitta hos hund kan vara möjlig, både avseende H. canis och H. americanum. Hur stor risken är för sådan smitta från en klinisk frisk tik till fostren är dock oklart.
Zoonosaspekt
Varken H. canis eller H. americanum betraktas som zoonotiska agens.
Patogenes och kliniska symtom
Hepatozoon canis kan orsaka bland annat hepatit, pneumoni, glomerulinefrit, anemi och trombocytopeni, men patogenesen är inte klarlagd. De flesta infektioner är symtomlösa, eller orsakar endast milda symtom.
Sjukdomsförloppet kan vara utdraget över månader eller kanske flera år. Symtom som feber, avmagring och dämpat allmäntillstånd kan komma och gå varvat med perioder av symtomfrihet. Studier avseende patogenes och prognos är dock relativt begränsade, och bedömning kompliceras i vissa fall av förekomst av samtidiga infektioner med andra agens och misstänkt eller påvisad immunosuppression hos hundar med klinisk sjukdom.
Vid American canine hepatozoonosis ses som regel grav sjukdom. De flesta hundar infekterade med H. americanum utvecklar en kraftig polymyosit. Typiskt ses feber, muskelsmärtor och generell muskelatrofi. Hundarna har ofta svårt att gå och rör sig ataktiskt. En del klarar inte ens att resa sig. Även andra typer av symtom kan ses, som anemi, mucopurulent flöde från ögon och nos och blodig diarré. Röntgen av långa rörben påvisar i många fall en kraftig periostal proliferation.
Diagnos
För definitiv diagnos krävs påvisande av parasiten. H. canis har ett typiskt utseende och kan påvisas i leukocyter i blodutstryk med hjälp av mikroskop. Hundar som uppvisar kliniska symtom har som regel en höggradig parasitemi som innebär att parasiten i blodutstryk kan detekteras i de allra flesta leukocyter.
Undersökningsmetodens sensitivitet minskat om mikroskopering utförs en längre tid efter blodprovstagning. Då kan parasiterna ha lämnat blodkropparna, så att många leukocyter endast innehåller kapslar som inte färgas och därmed är lätta att förbise.
PCR undersökning av blodprov kan finnas tillgängligt, men kontakta respektive laboratorium innan insändande, för kontroll om sådan undersökning utförs, då infektionen är relativt ovanligt förekommande.
Parasiten kan också påträffas i vävnadsbiopsier, men det är en mindre sensitiv metod.
Vid misstanke om American canine hepatozoonosis med muskelinvolvering utgör emellertid muskelbiopsier det bästa provmaterialet. Ett flertal biopsier ökar chansen för närvaro av parasiter i provmaterialet. Serologisk undersökning för detektion av anti-H. americanum-antikroppar kan eventuellt också vara aktuellt. Kontakta respektive laboratorium innan insändande, för kontroll om sådan undersökning utförs, då infektionen är ovanligt förekommande i Europa.
H. americanum kan också påträffas vid undersökning av blodutstryk, men parasitemin är vid american canine hepatozoonosis som regel mycket låggradig. Denna undersökningsmetod har därför mycket låg sensitivitet.
Behandling
Prognosen för hundar med klinisk sjukdom till följd av H. canis är inte väl dokumenterad, men en god prognos har rapporterats för hundar med låggradig parasitemi. Vid fall av klinisk sjukdom och höggradig parasitemi kan prognosen vara avvaktande, och en utredning av en möjlig underliggande immunosuppression samt eventuell förekomst av andra infektioner kan vara aktuellt, om det är möjligt.
Upprepad behandling varannan vecka i upp till två månader med imidocarbdiproprionat har i olika rapporter uppgivits ge olika gott resultat.
Vid infektion med H. americanum har olika kombinationsbehandlingar med flertalet antibiotika, följt av en längre tids behandling med decoquinat, ett cocidiostaticum utan klarlagd effekt beskrivits i nordamerikansk litteratur. Trots kontinuerlig behandling under mycket lång tid föreligger risk för återfall och resistensutveckling. Drabbade hundar är också som regel i behov av understödjande smärtstillande och antiinflammatorisk behandling.
Profylax
Förebyggande behandling mot fästingangrepp med veterinärmedicinska preparat i kombination med kontinuerlig kontroll av hundens päls och hud under vistelse i endemiska länder rekommenderas. Den bruna hundfästingen innebär i sig ofta stora problem för hund och ägare om den tas med inomhus. Fästingarna sprider också andra sjukdomar.
Mer information
Tala med din behandlande veterinär om du har frågor om din hund. Om din hund är sjuk är det viktigt att du snabbt kontaktar en praktiserande veterinär oavsett vad anledningen till sjukdomen kan tänkas vara.
På SVA:s webbplats finns även information om infektioner att tänka på i samband med köp av hund från Europa samt information om förebyggande åtgärder inför resa med hund i Europa.
Har du frågor eller är du orolig för ditt djur?
Tala med din behandlande veterinär om du har frågor om ditt djur. Om djuret är sjukt är det viktigt att du snabbt kontaktar en veterinär oavsett vad anledningen till sjukdomen kan tänkas vara.
Förekomst och smitta
Hepatozoonos parasiter förekommer normalt inte i Sverige eftersom infektionen sprids med fästingar som normalt inte finns i vårt land, bland annat den bruna hundfästingen (kennelfästing). För att en hund skall bli infekterad måste den därför antingen vistas i länder inom eller utanför Europa där denna fästing förekommer, eller i en miljö där en hund fört med sig infekterade bruna hundfästingar. Den bruna hundfästingen (kennelfästing) trivs bra i inomhusmiljöer i Sverige, och kan överleva i månader utan att hundar finns att suga blod från.
Eventuellt kan också en infekterad tik smitta sina valpar direkt, utan att fästingar är involverade. Hur stor risken är att en frisk tik smittar sina foster är okänt.
Det finns också en amerikansk form av hepatozoonos (American canine hepatozoonosis). Den sprids i USA av en annan typ av fästingar som inte heller normalt lever i svensk natur.
Människor smittas inte med hepatozoonos från infekterade hundar.
Symtom
Hundar som infekteras med den europeiska hepatozoonos parasiten kan utveckla lever- och njurskador. Lunginflammation och anemi (brist på röda blodkroppar) är också vanligt, liksom att hunden samtidigt är drabbad av andra typer av infektioner. De flesta infektioner är dock symtomfria och många hundar som utvecklar symtom till följd av infektionen har också ett nedsatt immunförsvar, det vill säga det behöver inte vara enbart parasiten som orsakar hundens sjukdom
Hundar som drabbas av den amerikanska formen av hepatozoonos får ofta en kraftig muskelinflammation. Feber, diffusa smärtsymtom, minskad muskelmassa, svårigheter att gå och återkommande feber är några typiska symtom.
Diagnos
Med hjälp av mikroskop kan man leta efter parasiten i ett blodprov, blodutstryk. Diagnosen kan vara svår att fastställa i en del fall på grund av att en del hundar har mycket liten mängd parasiter i blodet. Vid mer allvarlig sjukdom har dock hundarna ofta väldigt mycket parasiter i blodet.
PCR-undersökning av blodprov kan också vara aktuellt, men det är en ovanlig infektion och sådan undersökning finns inte alltid tillgänglig.
Vid den nordamerikanska formen av hepatozoonos söker man efter parasiten i muskelvävnad, det vill säga i vävnadsprover.
Behandling
Den europiska formen av hepatozoonos hos hund behandlas med injektion med ett preparat som annars typiskt används till kor. Upprepade injektioner varannan vecka under till exempel ett par månader kan vara aktuellt. Hunden kan också behöva andra typer av behandling, beroende på vilka organ som är skadade och på hur sjuk hunden är. Prognosen varierar och måste bedömas från fall till fall.
Den nordamerikanska formen av hepatozoonos hos hund är mycket svårbehandlad. Kombinationer av olika preparat och långa behandlingstider har testats i USA, men risken för återfall och resistens hos parasiten är högre än för den europeiska formen.
Förebyggande behandling för resande hundar
Hepatozoonos hos hund förebyggs genom att förhindra fästingangrepp med den bruna hundfästingen. Fästingen är mycket vanlig i Mellan- och Sydeuropa och hundar som skall vistas i Europa rekommenderas förebyggande behandling med veterinärmedicinska läkemedel som har dokumenterat god effekt mot fästingangrepp. Under resan bör också hundens päls och hud kontrolleras kontinuerligt så att eventuella fästingar snabbt kan plockas bort från hunden. Be din veterinär om hjälp med ordinering och recept.
Du kan läsa mer om andra förebyggande åtgärder mot olika infektionssjukdomar på sidan Att tänka på innan du reser med hund i Europa.
Mer information
Tala med din behandlande veterinär om du har frågor om din hund. Om din hund är sjuk är det viktigt att du snabbt kontaktar en praktiserande veterinär oavsett vad anledningen till sjukdomen kan tänkas vara.
På SVA:s webbplats finns även information om infektioner att tänka på i samband med köp av hund från Europa samt information om förebyggande åtgärder inför resa med hund i Europa.