Kolumnaresjuka hos fisk
Bakterien Flavobacterium columnare orsakar sjukdom och dödlighet hos laxfisk och även hos andra fiskarter, till exempel abborre och karp, i Sverige och världen över. Sjukdomen ger gäl- och hudskador som kan övergå i blodförgiftning.
Anmälningspliktig :
Nej
Epizooti :
Nej
Zoonos :
Nej
Förekomst
Flavobacterium columnare förekommer i sötvatten över hela världen och kan isoleras från vatten, infekterad sjuk fisk eller från fisk som är bärare av bakterien utan att uppvisa sjukdomssymtom.
Stress, till exempel orsakad av försämrad vattenkvalitet, låga syrenivåer, hantering och förekomst av andra sjukdomar, kan utlösa sjukdomsutbrott.
Symtom
Bakterien F. columnare orsakar främst gäl- och hudskador som övergår i blodförgiftning (sepsis). Den rikliga förekomsten av F. columnare på gälarna leder till en ökad slemproduktion. Angreppen på gälarna kan vara mycket kraftiga och kan orsaka att gälvävnaden bryts ned vilket ger vitfärgade områden med celldöd (nekroser) som följd. Hudskador i form av sår och fjällbortfall, så att muskulaturen framträder, förekommer ofta i anslutning till ryggfenan vilket gett sjukdomen det engelska namnet ”saddle-back disease”. Även fenorna kan angripas och fisken blir ofta anemisk. Hos liten fisk kan infektionen orsaka akut dödlighet utan yttre tecken på sjukdom.
Etiologi och patogenes
Infektionsagens:
Flavobacterium columnare.
Infektionsport:
Bakteriens infektionsport in i fisken är inte fullständigt klarlagd. Studier har visat att F. columnares förmåga att fästa till fiskens gälar är betydelsefullt för sjukdomsutvecklingen.
Spridning i djuret:
Bakterien F. columnare producerar proteolytiska enzymer som orsakar skador på gälar, hud, fenor och muskulatur som underlättar för bakterien att etablera sig i fisken. Bakterien kan sprida sig via blodbanorna till fiskens vitala organ.
Smittvägar:
Smittan kan överföras från infekterad fisk eller från infekterat vatten, så kallad horisontell smittoöverföring. Smittan kan överföras från fisk som är bärare av bakterien F. columnare utan att visa tecken på sjukdom.
Överlevnad:
Bakterien F. columnare har under laboratorieförhållanden visat sig överleva och behålla sin förmåga att framkalla sjukdom i upp till fem månader i vatten. Bakterien kan förmodligen också överleva skyddad i biofilmer i fisktråg eller annan utrustning.
Provtagning och diagnostik
Diagnosen ställs efter odling av vävnadsprover från gälar, sår och/eller inre organ på särskilt framtaget agarmedium, till exempel TYES-agar. Bakterien växer inte på blodagar. Framväxande gula kolonier, som med sitt typiska växtsätt grenar sig ner i agarmediet, kan identifieras med masspektrometri (MALDI-TOF) eller med molekylärgenetisk teknik (PCR). Utväxta kolonier undersöks avseende antibiotikakänslighet genom så kallad resistensundersökning.
Behandling och profylax
God skötsel och god hygien, med bortplockning av sjuk och död fisk, är de viktigaste åtgärderna för att minska smittrycket och reducera dödligheten. Höga halter av organiskt material och höga nitritnivåer i vattnet stimulerar tillväxt av F. columnare på gälarna, varför det är viktigt att värna om en god vattenkvalité. Vid höga vattentemperaturer kan en utglesning av fiskmängden i karen bidra till att minska smittöverföringen. Förebyggande bad i till exempel kloramin eller natriumkloridlösning kan reducera mängden externt förekommande bakterier. Badningen måste utföras med försiktighet då gälarnas bristande funktion gör fisken extra känslig, i synnerhet vid förhöjda vattentemperaturer. Vid konstaterad diagnos och efter resistensundersökning kan antibiotikabehandling sättas in. Kommersiellt tillgängliga vacciner finns ännu inte.