Löss hos häst
Andra sjukdomsnamn: Pälsätande lus (Bovicola equi), Blodsugande lus (Haematopinus asini)
Löss hos häst är inte ovanligt. Det visar sig genom hårlösa fläckar och klåda.
Anmälningspliktig :
Nej
Epizooti :
Nej
Zoonos :
Nej
Förekomst
Löss förekommer i hela världen där det finns hästar. I Sverige är pälsätande lus (Bovicola equi) vanligare än den blodsugande (Haematopinus asini). Hästar med mycket päls drabbas lättare, liksom hästar som är allmänt nedsatta, sjuka eller gamla. Det är sällan alla hästar i ett stall drabbas. Symtomlösa smittbärare kan finnas.
Symtom
Löss ger hårlösa fläckar och pälsen ser ”maläten” ut. Klåda, som visar sig då hästen kliar sig, förekommer också. Lusangrepp ses framför allt på senvintern och vår.
Utseende och utveckling
Pälsätarlusen (B. equi) är rödbrun till färgen och ett par millimeter lång. Blodsugarlusen (H. asini) är gulbrun och något större, cirka tre millimeter lång. Lusäggen, gnetterna går att se med blotta ögat, men kan även förväxlas med mjäll. Lössen lägger gnetter på hästens hårstrån. Efter en till en och en halv vecka kläcks äggen till nymfer. De tomma äggskalen sitter kvar på hårstråna. Nymfer utvecklas till vuxna löss inom två till fyra veckor. Den vuxna lusen lever cirka två månader. Hela livscykeln sker på hästen, löss överlever endast enstaka dygn i miljön.
Smittvägar
Smittspridning sker främst via direktkontakt med smittade hästar eller indirekt, via smittad utrustning.
Diagnos och provtagning
Löss kan finnas över hela kroppen men ses framförallt på hals och bog. I botten av mankammen kan förekomsten vara riklig. Med bra belysning ses ägg (på hästens hårstrån) och lus ses med blotta ögat. Hårstrån med löss och gnetter kan även undersökas i ljusmikroskop.
Behandling
Hästar med lång päls klipps med fördel innan behandling med läkemedel påbörjas. För behandling med kemiska preparat se ”Medel mot hudparasiter hos häst” för uppdaterad information. Två behandlingar med två veckors mellanrum rekommenderas till hästar med löss. Tvätta dessutom all utrustning och föremål som varit i kontakt med hästen, till exempel vojlock, täcken, borstar.