Muskelsönderfall orsakat av Clostridium perfringens hos häst

Klostridieorsakat muskelsönderfall med gasbildning (gasgangrän, malignt ödem, klostridiell myonekros) är mycket ovanligt hos häst. Frasbrand är en likartad sjukdom hos nötkreatur.

Klostridier är bakterier som finns i jord och i gödsel från flera djurslag. När levnadsmiljön blir ogynnsam för dem går de in i en vilofas och bildar sporer för att överleva. Sporerna kan ligga kvar mycket länge. När förutsättningarna blir de rätta kan de börja växa till och dela sig igen.

Kliniska symtom ses vanligen mellan 6 - 72 timmar efter injektion i muskel eller perivaskulärt (injektion bredvid ett kärl) där klostridiebakterier av misstag kommit in i vävnaden (Peek och medförfattare, 2003).

Hästen kan visa tecken på cirkulatorisk chock med smärta, förhöjd hjärtfrekvens och uttorkning. Symtomen kan misstas för kolik. En mjuk, ömmande svullnad med ökad värme och ibland svettning utvecklas i underhud och muskel vid området för infektionen. I ett senare skede kan svullnaden i stället vara kall. Frasande ljud (krepitation) vid tryck på svullnaden kännetecknar sjukdomen. Det beror på att gas bildas i vävnaden (emfysem) och vävnaden bryts ner (nekrotiseras). Om nekrosen ligger djupt kan det vara svårt att känna eller höra krepitationen. Om nekrosen ligger i halsmuskeln kan hästen visa hälta på samma sidas framben och/eller bli kraftigt uppsvullen i huvudet.

Muskelsönderfallet orsakas av klostridiebakterier. Klostridier trivs bäst i syrefri (anaerob) miljö, vilket erbjuds i muskelvävnad som brutits ned. Hos hästar har Clostridium perfringens oftast påvisats i denna typ av infektioner. Men även andra klostridier finns rapporterade, som C. chauvoei, C. septicum, C. sordellii och C. novyi. Det händer också att flera klostridiearter uppträder i en och samma nekros.

Det finns även andra klostridiearter som kan ge sjukdom hos häst men med helt andra symtom. Botulism är en förlamning som orsakas av gift från C. botulinum  via intag av kontaminerat foder. Stelkramp ger ihållande kramp i muskulaturen och orsakas av gift från C. tetanii med sår som infektionsport. 

Klostridier finns i jord och gödsel, vilket innebär att de kan kontaminera hästars hud eller människors händer. Vid injektion eller sticksår kan de då av misstag följa med in i muskeln. Klostridiekontaminerat foder kan också infektera i hästar. För infektion som leder till muskelsönderfall är dock smitta via foder väldigt ovanligt hos häst. Den smittvägen anses vanligare vid frasbrand som drabbar nötkreatur.

Patogenesen är inte helt klarlagd för sjukdomen hos häst, men om kroppens immunförsvar misslyckas att oskadliggöra klostridier som följt med vid en injektion kan de förökas om miljön är syrefri. Bakterierna bildar gifter (exotoxiner) som orsakar nedbrytning av vävnaden (nekros) och gasbildning på injektionsplatsen. Kärlväggarna (endotelet) påverkas av toxinerna och anhopning av särskilda blodkroppar (trombocyter) bildas, vilket ger ökad koagulation. Det bidrar till att pH i vävnaden sänks, syremättnaden sjunker och en god tillväxtmiljö för klostridier skapas.

Även andra bakterier än klostridier kan ge infektion efter en injektion, till exempel stafylokocker och streptokocker. Förloppet är då i allmänhet mindre allvarligt och infektionen avgränsas ofta genom bildandet av en böld.

En förmodad diagnos ställs med hjälp av anamnes och klinisk bild. Vätska, gas och förändrad textur i vävnaden med hjälp av ultraljudsundersökning stödjer diagnosen. Fynd av karakteristiska, grampositiva stavar kan konfirmera diagnosen vid gramfärgning av ett aspirat eller ”impression smear” från en muskelbiopsi. Slutgiltig diagnos fås vid påvisande av organismen i aspirat eller muskel med hjälp av bakterieodling. Vid dödlig utgång av sjukdomen kan en obduktion ge diagnos.

Aspirat, provtagningspinne eller biopsi tas från den drabbade muskulaturen för bakteriologisk undersökning. Provet ska skyddas från kontakt med luften, eftersom klostridier kräver syrefri miljö. Använd en provtagningspinne med transportmedium för anaeroba bakterier och ange på remissen att anaerob odling önskas.

Eftersom sjukdomsförloppet går mycket snabbt bör man inte avvakta, utan direkt söka veterinärvård. Högre överlevnadssiffror ses vid en kombination av kirurgisk och medicinsk behandling. Dränering, debridering och tillförsel av syre är viktigt. Behandling består av antibiotika, antiinflammatoriska och smärtstillande medel, samt understödjande mot chock och eventuella komplikationer som till exempel liggsår.

Ingen isolering behövs eftersom sjukdomen inte är smittsam.

Inte relevant.

Noggrannhet vid injektioner. Retande substanser bör undvikas att ges intramuskulärt.

Prognosen är avvaktande och beror delvis på hur snabbt hästen kommer till veterinärvård. Utbredda nekroser har dålig prognos.

Människa kan drabbas av klostridieorsakad muskelnekros, men smittan kommer från miljön, inte från djur.

Injektionsbetingad muskelnekros orsakad av C. perfringens är inte anmälningspliktigt Däremot är frasbrand (blackleg) hos nötkreatur orsakad av Clostridium chauvoe anmälningspliktigt.

Oliveira Junior et al. 2020 Gas gangrene in mammals: a review J Vet Diagn Invest, 32(2) 175–183. DOI: 10.1177/1040638720905830 jvdi.sagepub.com

Peek et al. 2003. Clostridial myonecrosis in horses (37 cases 1985-2000). Equine Vet J, 35(1): p. 86-92.