Ögoninfektioner hos nötkreatur
Andra sjukdomsnamn: Infektiös keratokonjunktivit
Ögoninfektion orsakas främst av bakteriella infektioner men förekomsten i landet av dessa infektioner är inte känd. Eftersom infektionsagens och antibiotikakänslighet kan variera är bakteriologisk undersökning och resistensundersökning viktig.
Du som djurägare bör kontakta en praktiserande veterinär om ditt djur blir sjukt. Du som veterinär kan konsultera SVA:s experter rörande frågor om denna sjukdom.
Introduktion
Infektiösa ögonsjukdomar kan vara primära eller sekundära. Primära infektioner är vanligen bakteriella men vissa virala allmäninfektioner kan också leda till ögonsjukdom. Sekundär bakterieinfektion kan uppstå i en skada orsakad av trauma mot ögat eller främmande kropp. Sådana infektioner kan orsakas av flera olika bakteriearter.
Förekomst
Det är inte känt hur vanligt ögoninfektioner är bland svenska nötkreatur. Från 2015 till 2021 gjordes bakteriologisk undersökning vid SVA av totalt 140 ögonprov från nötkreatur. Specifik infektion återfanns i cirka 30 procent av fallen. Moraxella spp. och Listeria monocytogenes var de vanligaste fynden bland dessa.
Symtom
Oftast ses snabbt uppkommande keratokonjunktivit i ena eller bägge ögonen. Ibland ses enbart konjunktivit eller inflammation i andra delar av ögat. Symtomen vid ögoninfektion varierar till exempel hyperemi, seröst till mukopurulent tårflöde, varbildning, ögongrumling och ljusskygghet. Vid smittsamma ögoninfektioner drabbas oftast flera djur under kort tid. Samtidig allmänpåverkan eller symtom från andra organ tyder på någon form av allmäninfektion där ögoninfektionen troligen endast är en del i sjukdomskomplexet.
Vid infektiös bovin keratokonjunktivit orsakad av Moraxella bovis (”pink eye”) drabbas kalvar och ungdjur oftare än vuxna och ses vanligen under betesperioden. I vissa besättningar drabbas ett fåtal individer medan snabb spridning till många djur ses i andra besättningar. Oftast ses symtom från ett öga men båda kan angripas. Kraftigt seröst tårflöde följs av ökad ljuskänslighet, mukopurulent tårflöde och svullnad i konjunktiva. Efter några dagar ses typisk grumling av kornea vilket kan utvecklas till cirkulära korneasår, kraftig hyperemi och ödem och i värsta fall ruptur av kornea och blindhet. Vid allvarliga fall och/eller om båda ögonen är påverkade kan sjukdomen leda till svält, törst och olyckor med negativ effekt på allmäntillstånd, tillväxt och mjölkproduktion samt i värsta fall dödsfall.
Differentialdiagnoser
Ögoninflammation som en del i en generell allmänpåverkan kan observeras vid virala sjukdomar som luftvägsviros, elakartad katarralfeber, blåtunga eller infektiös bovin rinotrakeit (IBR). De tre senare är anmälningspliktiga och/eller epizootier.
Etiologi och patogenes
Infektionsagens:
Flera olika bakteriearter har identifierats men Moraxella spp. och Listeria spp. är troligen vanligast.
Inkubationstid:
Varierar.
Infektionsport:
Ögat.
Spridning i djuret:
Inte aktuellt.
Smittvägar:
Vid primär infektion sker smittspridning mellan djur genom direktkontakt eller indirekt via flugor, grovfoder, inredning med mera. Vid sekundär bakterieinfektion till följd av skada orsakad av trauma mot ögat eller främmande kropp infekteras ögat vanligen av bakterier på den främmande kroppen eller från den närmaste omgivningen.
Provtagning och diagnostik
En grundlig ögonundersökning försvåras av att det inte finns godkända medel för lokalbedövning av ögon hos nötkreatur och får. För humant bruk finns dock ögondroppar innehållande tetrakain. Eftersom tetrakain får användas för lokalbedövning av livsmedelsproducerande djur enligt Europeiska läkemedelsmyndigheten är det möjligt att använda detta preparat även till idisslare med karenstid enligt kaskadprincipen.
Om bakteriell ögoninfektion inte kan uteslutas tas prov för bakteriologisk odling från konjunktiva/ögonsekret med steril tops till exempel eSwab (viktigt att topsen inte kommer i kontakt med ögonlockshuden). För undersökning av Mycoplasma spp. krävs speciell provtagning och transportmedium. Förekomst av Chlamydophila spp. undersöks med PCR-teknik vilket kräver speciell provtagningspinne.
Vid fynd av bakterieinfektion bör resistensundersökning göras.
Behandling och profylax
Viral konjunktivit läker vanligen utan behandling men rengöring av ögat med koksalt underlättar om det är möjligt att genomföra.
Vid bakteriell sekundärinfektion bör primärorsaken åtgärdas om möjligt. Vid bakteriell infektion genomförs om möjligt understödjande behandling (till exempel rengöring, spolning med koksalt).
Ögoninfektioner bör oftast behandlas med antibiotika. Bäst behandlingseffekt uppnås vid tidigt insatt behandling. Enligt Information från Läkemedelsverket (pdf) rekommenderas i första hand lokalbehandling med kloxacillin, klortetracyklin eller bensylpenicillinprokain. Bägge ögonen behandlas även om endast ett öga har kliniska symtom. I andra hand rekommenderas allmänbehandling med oxytetracyklin.
Vid smittsam infektion är det lämpligt att isolera drabbade individer. Djuren bör även skyddas från solljus och andra irritationskällor till exempel genom att stalla in djuren, minimera damm och blåst, bekämpa flugor och eventuellt sätta på ögonlapp. Vid listeria-infektion bör man undvika att utfodra ensilage på ett sätt som gör att djuren riskerar få ensilage i ögonen.
