Gå direkt till innehåll

Hitta på denna sida

    Pälsätare hos rådjur

    Andra sjukdomsnamn: Damalinia cervi

    Hjortdjur

    Pälsätande löss är vanligt hos rådjur och märks framför allt på vårvintern när kraftigt drabbade rådjur har hårlösa områden över halsen eller kroppssidorna. Damalinia cervi heter rådjurens pälsätare som orsakar påtaglig klåda, vilket gör att rådjuren själva kliar sig och biter i pälsen. Parasitangreppet är dock vanligen ofarligt för rådjuren, som får en normal intakt sommarpäls när de tappat den "skabbiga" vinterpälsen.

    Anmälningspliktig :

    Nej

    Epizooti :

    Nej

    Zoonos :

    Nej

    Sjukdomsinformation

    Orsak: Parasiten Damalinia cervi
    Arter: Rådjur
    Spridning: Direktkontakt
    Utbredning: Sverige, Norge
    Årstidsförekomst: Vinter och vår

    Rådjur med pälslösa, kala fläckar på framför allt halsen eller olika andra delar av kroppen rapporteras regelbundet till SVA, särskilt under vårvintern. De orsakas av löss, så kallade pälsätare, som är ganska vanliga hos rådjur. I rävskabbens spår har många undrat om de hudförändringar man observerat på rådjur varit rådjursskabb. Skabb har dock inte påvisats hos rådjur i Sverige. De många observationerna av hårlösa älgar med början 2006, och som tros ha samband med angrepp av hjortlusflugor (älglöss – Lipoptena cervi) gjorde att många undrade om även rådjuren kunde drabbas. Rådjur kan drabbas av hjortlusflugor, men de orsakar inte klåda och hårlösa fläckar på samma sätt som pälsätande löss.

    De pälsätare som orsakar hudproblem hos rådjur är några millimeter långa löss, med det latinska namnet Damalinia (eller Bovicola) cervi. De lever hela sitt liv i värddjurets päls där de livnär sig på hår och hudrester. Löss är relativt värdspecifika parasiter och rådjurens pälslöss kan eventuellt överföras till andra hjortdjur men smittar inte till exempelvis hund eller människa.

    Angripna rådjur observeras ofta i anslutning till foderplatser under senvintern och våren, där fläckvis eller hela halsen och sidorna uppvisar ett stubbat utseende på grund av de avbitna hårstråna. Koncentrationerna av rådjur vid dessa foderplatser underlättar smittspridningen.

    Angripna rådjur uppvisar ofta klåda och en viss irritation. Angreppet av dessa hudparasiter är dock i allmänhet inte av sådan art att djuren bör avlivas av djurskyddsskäl. Men om ett rådjur, eller annat vilt djur uppvisar tecken på allvarlig sjukdom, bör dock kontakt tas med polis för diskussion om avlivning. När ett angripet rådjur fäller sin vinterpäls så växer det ut en normal sommarpäls även i de lusangripna hudområdena.

    För att ställa en säker diagnos kan en hudbit bestående av en del opåverkad hud och en del påverkad hud skickas in för undersökning. Man kan även mejla eller skicka in foton på drabbade djur.

    Rapportera gärna fall av hårlöshet hos rådjur via vårt webbformulär rapporteravilt.sva.se. Kontakta alltid SVA innan material skickas in.

    Sidan granskades senast : 2024-04-02