Pseudotuberkulos hos vilda djur

Sjukdomsinformation

Orsak: Bakterien Yersinia pseudotuberculosis.
Arter: Harar, gnagare, hjortdjur och fåglar.
Spridning: Via förorenat foder eller vatten.
Utbredning: Huvudsakligen i Skandinaviens södra delar.
Årstidsförekomst: Framför allt oktober – maj.

Pseudotuberkulos, eller pseudo-tb, är en sjukdom som hos harar ofta leder till döden. Trots namnet har sjukdomen ingenting med tuberkulos att göra. Namnet syftar på de variga bölder, liknande de som ses vid klassisk tuberkulos, som uppkommer i inre organ.

I Skandinavien ses sjukdomen framför allt hos harar och gnagare, men många andra arter kan drabbas, inklusive människa. I djurparker och viltuppfödningar kan sjukdomen bita sig fast och bli ett allvarligt problem, då den är svårbehandlad.

Hararna smittas vanligen genom infekterat foder eller vatten. En inflammation uppkommer först i tarmens slemhinna. Bakterierna sprider sig sedan vidare i kroppen och vid dödsfall kan man finna infektionshärdar i lever, mjälte, lymfknutor och njurar. Sjukdomen får ofta ett kroniskt förlopp och huvuddelen av de harar som obducerats på SVA har varit i dålig kondition eller helt utmärglade. 

I Sverige förekommer sjukdomen framför allt i landets södra delar. Sjukdomsfallen ses främst under årets kalla period och antalet fall varierar kraftigt från år till år. Vissa år är sjukdomen mycket vanlig och en av de vanligaste dödsorsakerna hos de harar som obduceras på SVA.

Hos människa ger pseudotuberkulos upphov till diarréer, kräkningar och buksmärtor. Lyckligtvis är infektioner på människa relativt ovanliga.