Smittsam digital dermatit hos får
Andra sjukdomsnamn: Contagious ovine digital dermatitis (CODD)
Smittsam digital dermatit (CODD) är en allvarlig klövsjukdom som drabbar får i alla åldrar och ger hälta oftast på en klövhalva på ett ben. Orsaken till sjukdomen är oklar, men man anser att spiroketer av samma typ som vid nötkreaturens digitala dermatit är inblandade i sjukdomsutvecklingen. Sjukdomen orsakar djurlidande och sänkt produktion.
Du som är djurägare bör kontakta en praktiserande veterinär om ditt djur blir sjukt. Du som är veterinär kan konsultera SVA:s experter rörande frågor om denna sjukdom.
Anmälningspliktig :
Ja
Epizooti :
Nej
Zoonos :
Nej
Förekomst
Smittsam digital dermatit beskrevs första gången i Storbritannien 1997 och nu är sjukdomen spridd över hela landet samt även till Irland.
Sverige har hittills haft två fall av sjukdomen, 2019 och 2020. Det har diskuterats om det finns ett samband mellan nötkreaturens och fårens digitala dermatit. Fotröta gör fåren mer mottagliga för smittsam digital dermatit. Får i alla åldrar kan drabbas av smittsam digital dermatit. Det är inte helt klarlagt om getter kan drabbas.
Inte alla får med smittsam digital dermatit är halta men det är ett vanligt symtom som kan kvarstå efter att skadorna läkt. Skadorna syns ofta bara på en klövhalva på ett ben.
Symtom
Initialt ses en cirkulär lesion i kronranden som antingen kan vara proliferativ eller erosiv. Lesionen övergår sedan till en underminering av klövkapselns horn ner mot tån vilket så småningom leder till avlossning av klövkapseln. I samband med undermineringen påverkas även klövbenet.
Differentialdiagnoser
Andra klövsjukdomar: trauma, fotröta, separation av vita linjen, klövspaltseksem (interdigital dermatit), klövböld, strawberry footrot (Dermatophilus congolensis), orf, epidermolysis bullosa (red foot), ergotism, mul- och klövsjuka, blåtunga.
Etiologi och patogenes
Infektionsagens:
Treponema spp. ibland tillsammans med Fusobacterium necrophorum och Dichelobacter nodosus
Infektionsport:
Huden i klövranden.
Spridning i djuret:
Från klövranden sker underminering av klövhornet.
Smittvägar:
Direkt och indirekt via smittade får samt gemensamma beten och utrustning. Nötkreatur med digital dermatit kan eventuellt vara en smittkälla.
Överlevnad:
Det är osäkert hur länge bakterierna överlever i miljön. Studier har visat att bakterien överlever i tre dagar på handskar. Överlevnaden är sannolikt relativ kort på bete.
Inkubationstid:
Inte helt klarlagt.
Provtagning och diagnostik
Klinisk bild.
Då det ibland kan vara svårt att skilja smittsam digital dermatit från andra klövsjukdomar eller trauma bör en erfaren veterinär undersöka klövarna.
För närvarande finns ingen specifik laboratoriediagnostik tillgänglig.
Behandling och profylax
Det finns ingen behandling för att effektivt sanera besättningar som drabbats av smittsam digital dermatit. Enskilda individer kan behandlas med antibiotika lokalt och parenteralt i kombination samt NSAID för att minska smärta. Fotbad med zinksulfat eller lokalbehandling med salicylsyra har inte visats effektiva.
Fotröta har i studier visat sig vara en viktig riskfaktor så kontroll av fotröta är en viktig faktor i bekämpandet av smittsam digital dermatit. Sambandet mellan nötkreaturets digitala dermatit och fårets smittsamma digitala dermatit är inte helt klarlagt men eventuellt ska sambete med mellan nöt och får undvikas om något av djurslagen har digital dermatit.
Undvik livdjursinköp och om djur måste köpas in bör man inte köpa in får från besättningar med fotröta eller smittsam digital dermatit. Undersök klövarna noga på väg in och ut ur gårdsisolering i kombination med karantänsfotbad i zinksulfat 10 procent.
Undersök fårens klövar regelbundet. Slakt bör övervägas för sanering.
