Spolmask hos katt
Spolmask är en vanlig parasit hos utekatter. Beroende på hur stor maskbördan är kan kattungar uppvisa symtom från magtarm-kanalen.
Anmälningspliktig :
Nej
Epizooti :
Nej
Zoonos :
Nej
Förekomst – smittvägar
Det finns två arter av spolmask, kattspolmasken Toxocara cati (syn T. mystax) och spolmasken Toxascaris leonina. Oftast påvisas kattspolmasken T. cati. Spolmasken T. leonina är mindre vanligt förekommande och påvisas främst hos vuxna katter. I en svensk studie hittade man spolmaskägg hos 20 procent av de undersökta utekatterna.
Hos kattungar med en mamma som levt strikt inomhus förekommer inte spolmask.
Hos honkatter som blir infekterade under dräktighetens senare del vandrar spolmasklarverna (T. cati) ut i kroppen där de lagras i en vilofas för att sedan aktiveras när kattan föder ungar. Ungarna smittas då via mjölken de första dagarna efter födseln (galaktogen smitta). Någon smitta till fostren som hos hund förekommer inte. Vuxna katter kan smittas om de äter smågnagare (så kallade parateniska värdar) med vilande spolmasklarver i vävnaderna. Dessutom kan katter få i sig spolmaskägg med färdigutvecklad larv via munnen (per oralt). Larverna vandrar sedan från magtarmkanalen genom levern till lungorna för att hostas upp, sväljas ned i mage-tarm och växa ut till vuxna maskar.
Symtom
Tecken på spolmaskinfektion, såsom dålig tillväxt, dålig pälskvalitet, bukighet och symtom från magtarm-kanalen kan ses vid infektioner hos unga djur. Vid kraftiga infektioner kan risk finnas för tarmperforation och dödsfall. Vandrande larver av spolmask kan orsaka hosta. Infektion hos vuxna djur är ofta subklinisk.
Diagnostik
Ägg av spolmask kan påvisas i träckprov. Vuxna spolmaskar ses ibland i avföringen. Det händer också att katten kräks upp maskar. De är då två till fem cm långa, några mm grova, runda och gulvit-brunröda till färgen. Enstaka maskar liksom larver kan inte påvisas då dessa inte avger ägg. Kull med kattungar som ej avmaskats bör undersökas avseende förekomst av ägg från spolmask under sin åttonde levnadsvecka.
Behandling
En svensk studie utförd 2015 visade att cirka 20 procent av utekatter var infekterade med spolmask. Det innebär att rutinmässig avmaskning kan vara aktuell, framförallt under den tiden på året då katterna är som mest aktiva och fångar bytesdjur.
Ett flertal substanser är registrerade för behandling av spolmask. Kattungar kan avmaskas första gången när de är fyra till sex veckor gamla (alltså senare än hundvalpar där smitta kan föras över till foster). Kattmamman bör undersökas avseende förekomst av maskägg strax före beräknad förlossning eller avmaskas vid samma tidpunkt.
Kattungar avmaskas antingen med bensimidazoler var fjärde vecka eller med pyrantelpamoat var annan vecka till och med leverans.
Vuxna utekatter kan avmaskas regelbundet under sommarhalvåret när de är som mest aktiva och jagar. Katter som lever strikt inomhus smittas inte med spolmask.
Smittade kattungar bör avmaskas inte bara för sin egen hälsas skull utan även för att bryta smittcykeln så att kattan inte blir infekterad igen eftersom äggen kan överleva mycket lång tid i miljön. Avmaskning bör också göras med hänsyn till att spolmask hos katt diskuteras som möjlig orsak till sjukdom (så kallad visceral larva migrans och oculär toxocaros) hos människa som smittats med infektiösa ägg. Barns lekplatser bör skyddas för fekalier från katt, hund och räv, till exempel genom att sandlådor övertäcks med presenning.
Mer information
Tala med din behandlande veterinär om du har frågor om din katt. Om din katt är sjuk är det viktigt att du snabbt kontaktar en praktiserande veterinär oavsett vad anledningen till sjukdomen kan tänkas vara.
Beställ SVA:s analys
Parasitologisk träckprovsanalys med flotation