Tuberkulos hos hund

Vad säger lagstiftningen?

Tuberkulos lyder under epizootilagen (1999:657). Misstanke om tuberkulos hos djur (oavsett djurslag) skall därför omedelbart anmälas till veterinär om man är djurägare, som anmäler misstanke till Jordbruksverket och länsveterinären. Jordbruksverket har rätt att besluta vad som ska ske med djuret, men när det gäller sällskapsdjur försöker man vanligen först komma överens med djurägaren om frivilliga åtgärder för att fastställa diagnosen och förhindra smittspridning. Fynd av Mycobacterium avium (fågeltuberkulos) omfattas inte av epizootilagstiftningen.

Tuberkulos är ovanligt hos hund och katt i Sverige och har utrotats från våra livsmedelsproducerande husdjur. Risken att sällskapsdjuren smittas från till exempel sin ägare ska dock inte negligeras eftersom tuberkulos förekommer hos människa. Risken att djuren smittas via foder och mjölk under utlandsresa bör också beaktas.

När misstänker man sjukdomen - klinisk bild

Tuberkulos hos hund och katt är ofta en smygande, långsamt förlöpande sjukdom. När kliniska symtom ses, beror de av tuberkuloshärdarnas lokalisation. Hos hund är symtom från luftvägarna vanligast, vilket ger upphov till feber, avmagring, matvägran och en hård, torr hosta. Hos både hund och katt kan man ibland se ätsvårigheter och överdriven salivering orsakade av skador i svalget. Hos katter är det vanligare än hos hundar med en symtom från magtarmkanalen, med åtföljande viktförlust, blodbrist, kräkningar och diarré. Symtomen kan alltså variera. Knutor i huden och sår som inte läker ses ofta vid tuberkulos hos katt och ibland hos hund.

Hur smittar tuberkulos?

Tuberkulos-bakterierna finns i till exempel upphostningar eller var från smittade individer. Bakterierna kan också utsöndras i mjölk. Bakterierna kan överleva länge i jorden. Smittöverföring sker när bakterierna andas in eller äts i tillräcklig mängd av en mottaglig individ. 

Vid misstanke om tuberkulos - provtagning m.m.

Röntgen kan visa förändringar i såväl bröst- som bukhåla. Innan eventuella prover tas SKA kontakt tas med Jordbruksverket. Från vävnadsprover eller utstryk från var det går att mikroskopiskt påvisa mykobakterier. För odling tas ofta vävnadsprov. Vävnadsprover delas i två delar, varav den ena används för mikroskopisk undersökning och den andra används färsk för direktutstryk och odling. Proverna analyseras på SVA:s avdelningar för bakteriologi och patologi. Ett så kallat hudtest kan inte användas på hund och katt. För säker diagnos kan provtagning av inre organ behöva tas efter avlivning.

Vad sker på laboratoriet?

Organmaterial

Vid misstanke om tuberkulos görs initialt både direktutstryk och mikroskopisk undersökning på förändrade organ. Om någon av undersökningarna talar för en mykobakterieinfektion (förekomst av mykobakterier och/eller typiska vävnadsinflammationer) görs en odling. Direktmikroskopi och odling sker på säkerhetslaboratorium för smittfarligt material.

Direktmikroskopi

Ett direktustryk görs från organ eller hostprov. Direktutstryket färgas med Ziehl-Neelsenfärgning och mikroskoperas för att leta efter mykobakterier. Analysen kan besvaras inom två dagar. Fynd av mykobakterier förstärker misstanken, men är inte en säker diagnos. Frånvaro av mykobakterier i ett sådant prov betyder inte att individen inte kan bära på smittan.

Odling

Mykobakterier växer ofta väldigt långsamt så odling sker i åtta veckor med avläsning varje vecka. Om provet blir överväxt med föroreningsflora eller om inga mykobakterier växer ut efter en månad trots att syrafasta stavar sågs vid direktmikroskopi kan en omodling bli aktuell. Analystiden varierar därför mellan åtta till tolv veckor. 

Vad gör man när diagnosen är bekräftad?

Eftersom sjukdomen lyder under epizootilagen är det Jordbruksverket som beslutar om eventuella åtgärder. På grund av sjukdomens allvarliga art, dåliga prognos och risken för smitta till människa och djur är behandling inget alternativ. Vid infektion med M. bovis eller M. tuberculosis kan Jordbruksverket besluta om avlivning även om djurägaren motsätter sig detta. 

Förebyggande åtgärder

Eftersom tuberkulos kan smitta från människa bör inte husdjuren få ha närkontakt med personer som har smittsam tuberkulos. Tuberkulos sprids också från livsmedelsproducerade djur med till exempel opastöriserad mjölk och opastöriserade ostar. Vid resa i länder där tuberkulos förekommer hos nötkreatur (de flesta länder i Europa) ska därför varken djur eller människor äta sådana riskprodukter.

Zoonosrisk

Eftersom förekomsten av M. tuberculosis hos människa ökar, bör man beakta den "omvända" zoonosrisken i detta avseende (från människa till husdjur). Djur med tuberkulos utgör alltid en smittrisk för människa. 

Mer information

Tala med din behandlande veterinär om du har frågor om din hund. Om din hund är sjuk är det viktigt att du snabbt kontaktar en praktiserande veterinär oavsett vad anledningen till sjukdomen kan tänkas vara.