Utseende
Åkerfräken är en flerårig växt som kan bli upp till fyra decimeter hög. Tidigt på våren bildas ogrenade vitaktiga klorofyllfria skott, i vars topp de axlika sporangiesamlingarna sitter. Då dessa vårskott vissnat ner utvecklas de gröna grenade stjälkarna. Sidogrenarna är fyrkantiga och vanligen ogrenade, men ibland med ett fåtal sidoskott. Bladslidorna är grönaktiga med ganska få, mörka bladtänder, huvudstjälkens bladslidor är kortare än sidogrenarnas första led.
Symtom
Diarré, avmagring, muskelsvaghet framför allt i bakdelen, minskad mjölkproduktion, höga koncentrationer av hemoglobin i urinen (hemoglobinuri).
Så påverkas djuren av åkerfräken
Vad är giftigt?
Hela växten är giftig.
Förekomst
Åkerfräken är den vanligaste sorten av fräkenväxter och förekommer i hela landet. Den växer i alla slags miljöer som vägkanter, sjöstränder, åkrar, skräpmark (ruderatmark) och kalfjäll.
Giftinformation
Åkerfräken innehåller alkaloiderna palustrin, palustridien, palustridin, acetylpalustrin och formylpalustridien som har en negativ inverkan på foderacceptansen och irriterar tarmslemhinna, njurar, lever och mjölkkörtlar, samt enzymet tiaminas som bryter ner tiamin (vitamin B1). Tiaminbrist ger diarré och muskelsvaghet. Växten innehåller även kisel som gör åkerfräken både osmaklig och obehaglig att tugga, och saponinen equisetonin. Saponiner kan orsaka diarré samt hemolys, det vill säga att röda blodkroppar spricker.