Gå direkt till innehåll

Hitta på denna sida

    Epizootic Epiteliotropic Disease (EED) hos kanadaröding

    Fisk

    Epizootic Epiteliotropic Disease (EED) är hittills endast påvisad på Kanadaröding (Salvelinus namaycush) och kanadaröding-hybridiseringar. Utbrott har förekommit upprepade gånger i Lake Michigan och Lake Superior sedan mitten på 1980-talet. Sjukdomen orsakas avsalmonid herpesvirus 3 (SalHV3), även kallat epizootic epiteliotropic disease virus (EEDV).

    Anmälningspliktig :

    Ja

    Epizooti :

    Nej

    Zoonos :

    Nej

    Förekomst

    Sjukdomen drabbar yngel och årsgammal fisk av arten Kanadaröding och S. namaycush x Salvelinus fontinalis-hybrider. Studier av Atlantlax (Salmo salar), öring (S. trutta), regnbåge (Onchorhynchus mykiss), bäckröding (S. fontinalis) och kungslax (O. tschawytscha) visar att dessa arter inte är känsliga.

    Symtom

    Sjukdomen uppträder vid ca 6 – 15 graders vattentemperatur. Inkubationstiden är 714 dagar. Sjukdomen uppträder med varierande symtom som inappetens, svaghet och ataxi. Drabbade individer kan simma i spiral och ha perioder av hyperexitation.Blödningar i ögonen, munnen samt vid fenbaserna är vanligt förekommande. Dödligheten kan vara nästan 100 procent hos yngel. Vid obduktion syns inga tydliga inre symptom. Histologiskt ses endast hyperplasi, hypertrofi och vävnadsdöd i hudens yttersta lager (epidermis).

    Etiologi och patogenes

    Infektionsagens:

    Salmonid herpesvirus 3 (SalHV3), genus Salmonivirus i familjen Alloherpesviridae.

    Infektionsport:

    Via hud.

    Spridning i djuret:

    Sannolikt allmän då viruset kunnat påvisas i romvätska.

    Smittvägar:

    Horisontellt, via direktkontakt och via vatten. Vertikal smitta kan inte uteslutas då viruset påvisats i romvätska.

    Överlevnad:

    -

    Provtagning och diagnostik 

    Ta kontakt med diagnosticerande laboratorium och informera att prov kommer innan provtagning genomförs. Diagnos ställs via histologi och PCR.

    För diagnos skickar du in antingen:

    • levande eller nydöd fisk
    • Alternativt tas hudbitar och fixeras i formalin (för histologi) samt 7095 procent etanol (för PCR). PCR kan även göras från frusen fisk.

    Observera smittrisken, all utrustning som varit i kontakt med fisken eller fiskodlingen ska saneras och desinficeras. Inga besök på annan fiskodling får utföras samma dag.

    Behandling, profylax och restriktioner

    Terapi och vaccin saknas.

    Sjukdomen är inte listad av WOAH  (World Organization for Animal Health) eller EU, men är ändå anmälningspliktig då den i dagsläget inte förekommer i Sverige. Misstänker man förekomst av denna sjukdom ska länsveterinär och Jordbruksverket omedelbart informeras.

    Sidan granskades senast : 2024-02-19