Donation har förbättrat kunskapen om juverinflammation hos mjölkkor
Tack vare en generös donation från lantbrukarparet Elin och Börje Nicklasson har SVA kunnat genomföra flera forskningsprojekt. Dessa har lett till ökad kunskap om bakterier som orsakar juverinflammation hos mjölkkor och hur man kan diagnosticera sådana bakterier.
År 2016 fick SVA genom arv ta emot en donation motsvarande 1 miljon kronor från Elin och Börje Nicklasson, Väckelsång. I testamentet stod det att pengarna skulle ”användas för forskning kring juverinflammation hos kor, eller om sådan forskning ej är vetenskapligt berättigad, åt angelägen forskning avseende sjukdomar hos nötkreatur”. Elin och Börje Nicklasson var lantbrukare i Småland och hade, enligt uppgift, mjölkkor under många år. Som många andra lantbrukare fick de erfara att kor kan drabbas av juverinflammation och vilka bekymmer detta kan orsaka.
Juverinflammation vanligaste orsaken till antibiotikabehandling
Juverinflammation kan, hos mjölkkor, yttra sig på flera sätt och leda till mer eller mindre allvarliga symtom hos djuren och försämra deras välfärd, samt orsaka ekonomiska förluster för mjölkproducenterna. Sjukdomen är den vanligaste orsaken till att svenska mjölkkor behandlas med antibiotika, eftersom den oftast orsakas av bakterier som infekterar juvret, främst stafylokocker och streptokocker. SVA har under många år arbetat med forskning om juverinflammation hos mjölkkor för att bland annat förstå bakteriernas sjukdomsegenskaper samt utveckla metoder för att diagnosticera juverinfektioner.
Fem forskningsprojekt har beviljats medel
Efter att donationen mottagits beslutade SVA att använda medlen till ett eller två forskningsprojekt per år under tre års tid genom interna utlysningar (2018–2020). Totalt beviljades forskningsmedel till fem projekt, och dessa slutrapporterades 2019–2023.
Samma gamla stafylokocker orsakar juverinflammationer
I det första projektet studerades arvsmassan hos Staphylococcus (S.) aureus, den vanligaste bakterien i samband med juverinflammation hos svenska kor. I studierna fann man bland annat att arvsmassan hos bakterieisolat från fall av juverinflammation varit relativt oförändrad över den 10–15 års period som studerades.
Läs mer om projektet i tidigare blogginlägg:
https://www.sva.se/popularvetenskap/samma-gamla-stafylokocker-orsakar-juverinflammationer/
Skjuta med laser på bakterier – går det att bli ännu träffsäkrare?
Ett annat projekt fann att maldi-tof, som är den teknik som numera används för att identifiera bakteriearter på SVA, även kan användas för att skilja mellan undergrupper av vissa bakteriearter som till exempel S. aureus. Eftersom metoden är omständlig och endast fungerar för vissa bakteriearter ansågs den dock inte lämplig för rutindiagnostiken.
Läs mer om projektet i tidigare blogginlägg:
https://www.sva.se/popularvetenskap/skjuta-med-laser-pa-bakterier-gar-det-att-bli-annu-traffsakrare/
Nya sätt att hitta juverbakterier i ströprov
Ett av projekten fann att den bästa laboratoriemetoden för att hitta juverbakterier i strömaterial i samband med besättningsutredningar av juverhälsoproblem varierar beroende på bakterieart och strömaterial. Det strömaterial som bäst lämpar sig för odling av bakterier är oanvänt sågspån.
Läs mer om projektet i tidigare blogginlägg:
https://www.sva.se/popularvetenskap/nya-satt-att-hitta-juverbakterier-i-stroprov/
Närmiljön viktigaste smittkällan vid streptokockmastit
I ett annat projekt undersöktes arvsmassan hos Streptococcus (Str.) uberis som också är ett vanligt bakteriefynd i samband med juverinflammation. Studien visade bland annat på stor variation mellan bakterieisolaten och att genetiska faktorer troligen kan förklara minskad känslighet för penicillin hos vissa isolat. Studien fann dock att maldi-tof inte är en bra metod för att skilja mellan olika typer av Str. uberis.
Läs mer om projektet i tidigare blogginlägg:
https://www.sva.se/popularvetenskap/narmiljon-viktigaste-smittkallan-vid-streptokockmastit/
Ytprotein viktig pusselbit vid juverinflammation
Slutligen studerades ytprotein hos S. aureus (den vanligaste bakterien i samband med juverinflammation hos svenska kor) i ett projekt. I studierna fann man bland annat att förekomsten av fibronektinbindande protein på bakteriernas yta är avgörande för om bakterierna kan infektera juverceller eller inte.
Läs mer om projektet i tidigare blogginlägg:
https://www.sva.se/popularvetenskap/ytprotein-viktig-pusselbit-vid-juverinflammation/
Tack!
Avslutningsvis vill SVA uttrycka sin tacksamhet för det förtroende som Elin och Börje Nicklasson visat och för den möjlighet som donationen gett till att genomföra projekt som ökat kunskapen om juverinfektioner och hur dessa kan diagnosticeras i samband med juverinflammation hos mjölkkor. Denna kunskap blir till nytta vid framtida utredningar av juverhälsoproblem i mjölkkobesättningar.
Författare
Karin Persson Waller, statsveterinär, och Ann Lindberg, generaldirektör, SVA
Prenumerera på bloggen
Populärvetenskapliga artiklar från SVA:s forskare.