Framgångsrik insats mot afrikansk svinpest – av flera anledningar
Det första fallet av afrikansk svinpest i Sverige upptäcktes under hösten 2023. Sedan dess har utbrottet bekämpats framgångsrikt och just nu ser det ut som om Sverige kan friförklaras på rekordtid. Erfarenheterna från den unika bekämpningsinsatsen kan förhoppningsvis hjälpa andra länder som drabbas i framtiden.
Det svenska utbrottet är ett av endast tre utbrott i Europa som hittills verkar ha kunnat bekämpas. De första sex månaderna av utbrottet beskrivs nu i en vetenskaplig artikel, med en analys av smittspridningen och hur utbrottet övervakades och bekämpades.
Stor sökinsats efter kadaver
Flera döda vildsvin hittades av jägare i Fagerstatrakten i september 2023. Prover från ett av vildsvinen skickades till SVA för analys och därefter stod det klart att Sverige för första gången drabbats av afrikansk svinpest (ASF). Efter upptäckten definierades en zon där strikta åtgärder infördes, som bland annat totalförbjöd tillträde till skog och mark. För att utreda smittans omfattning söktes skogen igenom efter kadaver. Fyndplatserna markerades med GPS medan kadavren fotograferades, fördes från platsen, provtogs och destruerades.
Sex månader efter det första fallet hade 93 vildsvinskadaver hittats i den smittade zonen, varav 62 testade positivt för viruset. Alla positiva fall hittades i ett litet område sydöst om Fagersta.
Flera framgångsfaktorer
Smittspridningen analyserades på olika sätt. Fotografier på kadavren utvärderades i kombination med uppgifter om temperatur. Baserat på det kunde man anta att smittan introducerats till området mellan maj och juni 2023. Smittspridningen nådde en topp mellan augusti och september, och det sista dödsfallet skedde i slutet av september 2023.
Med hjälp av de beräknade dödstidpunkterna, GPS-markering av kadavren och en geografisk analysmetod kunde man se att fallen var samlade både över tid och i ett avgränsat område. En enkät med frågor om jakt och vildsvinsstammen som skickades till alla jaktlag i den smittade zonen visade att antalet vildsvin ökat de senaste tio åren, men med stora variationer mellan jaktlagen.
Naturlig introduktion av smittan uteslöts. En sådan hade inneburit att den lokala vildsvinsstammen haft kontakt med smittade vildsvin. I stället antas att introduktionen skett genom att människor haft med sig smittat kött som hamnat på en plats åtkomlig för vildsvin. Den kommunala avfallsstationen ligger nära centrum för utbrottet och innan utbrottet fanns inga vildsvinssäkra stängsel runt den. Vildsvin kunde därför samlas på platsen, vilket bidrog till smittspridning. När virusets DNA analyserades konstaterades det att viruset liknar det som finns i den pågående ASF-epidemin i stora delar av Europa.
Alla framgångsfaktorer är inte kända, men en del av dem har identifierats. Lokala förutsättningar för smittspridning i vildsvinsstammen är viktiga för bekämpningen. Några sådana var i det här fallet relativt låg vildsvinstäthet, begränsad tillgång på naturlig föda och befintliga viltstängsel längs många vägar. Väl förberedda myndigheter med god beredskap lyfts också fram. De lokala jägarnas insatser nämns som speciellt viktiga. Erfarenheterna från vad som verkar vara en unikt framgångsrik bekämpningsinsats kan förhoppningsvis hjälpa andra länder som drabbas i framtiden.
Läs mer
Prenumerera på bloggen
Populärvetenskapliga artiklar från SVA:s forskare.