Vaccin ger upphov till immunitet som skyddar djuren mot sjukdomar orsakade av olika smittämnen.

Varför vaccineras djur?

Liksom människor kan djur vaccineras för att skydda dem mot smittsamma sjukdomar. När ett djur vaccineras reagerar kroppens immunförsvar bland annat genom att bilda så kallade minnesceller som är specifika mot det smittämne som djuret vaccineras mot. Minnesceller är olika sorters vita blodkroppar som specifikt bekämpar och avdödar ett visst smittämne så att djuret inte blir sjukt om det blir infekterat. B-celler är en typ av minnescell som bildar antikroppar mot smittämnet medan minnes-T-celler bekämpar smittämnet genom att till exempel utsöndra ämnen som dödar infekterade celler. Minnescellerna finns på olika platser i kroppen för att snabbt kunna aktiveras och bekämpa det aktuella smittämnet om djuret blir infekterat. Vissa smittämnen är mer föränderliga än andra vilket gör att vacciner kan bli mindre effektiva och smittämnet kan spridas vidare till andra individer.

Förutom att skydda djuret mot sjukdom kan det finnas fler anledningar till att vaccinera djur. Vaccin kan användas för att förhindra produktionsförluster till följd av infektion eller för att stoppa ett pågående utbrott av en smitta. I vissa länder vaccineras vilda djur för att kontrollera en smitta bland dessa men även för att förhindra att smittan sprids till tama djur eller människor. I besättningar vaccineras djur bland annat för att förhindra smittspridning till andra djur i besättningen, exempelvis unga djur som inte har ett fullt utvecklat immunförsvar. Är mamman vaccinerad förs hennes antikroppar över med mjölken eller till äggen så att ungen skyddas mot sjukdom genom dessa antikroppar. Men en tid efter att ungen avvants försvinner mammans antikroppar vilket gör att ungen måste vaccineras för att få fortsatt skydd mot sjukdomen. Vaccination kan även leda till en minskad förbrukning av antibiotika om djuren vaccineras mot sjukdomar som behandlas med antibiotika.

Vilka sorters vacciner finns det?

Det finns tre huvudgrupper av vacciner: levande, inaktiverade och subenhetsvacciner. Levande vacciner innehåller ett levande men försvagat smittämne som det bildas minnesceller mot utan att djuret blir sjukt. Inaktiverade vacciner består av avdödade smittämnen och ett hjälpämne, så kallat adjuvans som förstärker aktiveringen av immunförsvaret. Subenhetsvacciner innehåller en del av ett smittämne eller dess arvsmassa, i denna grupp ingår bland annat så kallade vektorvacciner och DNA-vacciner. Det finns ytterligare en typ av vaccin som består av försvagat virus och antikroppar mot viruset, så kallat immunkomplex-vaccin. I dagsläget finns ett immunkomplex-vaccin godkänt för fjäderfä. Majoriteten av dagens vacciner ger skydd mot infektioner orsakade av bakterier och virus men det finns även vaccin mot parasitinfektioner. Olika djurslag vaccineras mot de sjukdomar som är mest relevanta för djurslaget. Mer information om detta hittar du under respektive djurslag.

Vacciner kan ges på olika sätt. De kan injiceras, ges i munnen, ögonen eller nosen/näbben, andas in eller som immersion. Små sällskapsdjur som hundar och katter vaccineras oftast under huden medan hästar och idisslare får vaccin i muskeln. Fjäderfän vaccineras ofta genom att vaccinet blandas i dricksvattnet. Fiskar kan vaccineras genom att de läggs ner i vatten innehållande vaccinet, så kallad immersion. För grisar finns bland annat ett vaccin som ges i huden.

Vilka djursjukdomar får djur inte vaccineras mot?

I Sverige är det inte tillåtet att vaccinera mot allvarliga och smittsamma djursjukdomar som kan utgöra ett allvarligt hot mot djurs eller människors hälsa, så kallade epizootisjukdomar. Anledningen är att övervakning och utbrottsutredning av epizootisjukdomarna skulle försvåras. Det finns dock undantag från bestämmelserna; till exempel får hundar, illrar, hästar samt katter vaccineras mot rabies. För vaccination av andra djurslag mot rabies krävs tillstånd från Jordbruksverket. Influensa är ett exempel på sjukdom som det är tillåtet att vaccinera vissa djurslag mot men inte andra. Hästar och grisar får vaccineras mot influensavirus men inte fjäderfän. Jordbruksverket får besluta om vaccination av djur vid bekämpningen av ett epizootiutbrott.

Texten publicerades 30 juni 2021.