Ytprotein viktig pusselbit vid juverinflammation
Ett ytprotein på bakterien Staphylococcus aureus är avgörande för att den ska kunna ta sig in i cellerna och orsaka juverinflammation. Det visar ett forskningsprojekt vid SVA. Studien tyder också på att bakterier med en viss variant av detta ytprotein kan påverka mjölkavkastningen och mjölkens fetthalt - redan innan juverinflammationen bryter ut.
Staphylococcus (S.) aureus är den vanligast förekommande bakterien i Sverige som orsakar juverinflammation hos mjölkkor. Behandling med antibiotika kan ha svårt att nå bakterierna, som ofta befinner sig inne i juvrets mjölkproducerande celler.
Olika stammar av S. aureus skiljer sig åt eftersom de har olika arvsmassa. De proteiner generna ger upphov till kan påverka förmågan för bakterierna att fästa till och infektera juverceller. Detta kan vara en orsak till att olika S. aureus-varianter har olika förmåga att orsaka juverinflammation.
Ytproteinet gör att S.aureus kan ta sig in i cellerna
I projektet förändrade vi arvsmassan hos en S. aureus-stam som isolerats från en ko med akut klinisk juverinflammation och tog helt bort det fibronektinbindande ytproteinet, FnBP. När vi infekterade cellkulturer med denna stam såg vi att bakterierna miste sin infektionsförmåga. Närvaro av FnBP är alltså viktig för att S. aureus ska kunna ta sig in i juvercellerna.
Det finns naturligt två varianter av FnBP. Det som skiljer dem åt är om de har de båda faktorerna A och B (FnBPAB) eller endast faktor A (FnBPA). När vi infekterade cellkulturer med S. aureus som har båda faktorerna, så fann vi i genomsnitt dubbelt så många bakterier i de infekterade cellerna jämfört med när vi infekterade cellerna med S. aureus som endast har A-faktorn. Närvaro av båda faktorerna verkar alltså underlätta cellernas upptag av bakterier.
Mjölkavkastning och mjölkfett påverkades
Vidare studier visade att kor naturligt infekterade med S. aureus, som hade båda faktorerna, hade signifikant lägre mjölkavkastning och lägre andel mjölkfett i provmjölkningen närmast innan juverinflammationen påvisades, jämfört med de som infekterats med en S. aureus som enbart hade A-faktorn. Närvaro av B-faktorn verkar alltså bidra till att S. aureus orsakar juverinflammation med större produktionspåverkan.
Det kommer att krävas fler studier innan vi vet FnBPs fulla roll vid juverinflammationer orsakade av S. aureus, men förhoppningen är att vi så småningom ska kunna hitta sätt att undvika de S. aureus-varianter som orsakar störst problem vid juverinflammationer.
Om studien
Studien har utförts av Karin Artursson, SVA (projektansvarig), Mikael Leijon, SVA, Jenny Schelin, Lunds Tekniska Högskola och Ann Nyman, VÄXA.
Denna studie finansierades av en donation i form av ett arv från Elin och Börje Nicklasson, lantbrukare i Småland.
Prenumerera på bloggen
Populärvetenskapliga artiklar från SVA:s forskare.