Gå direkt till innehåll

Hälsoläge för nötkreatur

I Sverige fanns i juni 2022 totalt nästan 1,5 miljoner nötkreatur, fördelade på besättningar med mjölkkor, köttkor och specialiserad kalvuppfödning. Antalet mjölkkor i Sverige har minskat under lång tid. Mjölkkobesättningarna blir färre men deras storlek ökar: genomsnittet 2022 var 106 kor. Antalet köttkobesättningar har minskat något under de senaste åren medan antalet köttkor varierat något: 22 kor var 2022 en medelstor besättning.

Hälsoläge

Sett ur ett internationellt perspektiv är de svenska nötkreaturens hälsa god. Många sjukdomar som är vanliga i andra länder förekommer sporadiskt eller lyser med sin frånvaro i Sverige. När besättningarnas storlek ökar och det inte finns möjlighet till sektionering eller omgångsvis uppfödning finns det dock anledning att vara uppmärksam på hälsoläget. Smittsamma sjukdomar har lättare att sprida sig i stora grupper än i små. Ett vanligt exempel på detta är utbrott av diarré och lunginflammation när kalvar hålls i stora grupper. Inköp av djur är en av de största riskerna för att få in en smitta i en besättning oavsett storlek.

Kontrollprogram och analyser

SVA har en bred verksamhet för diagnostik av nötkreaturssjukdomar, både vanliga produktionssjukdomar och viktiga epizootier. De analysmetoder som används är väl dokumenterade och i många fall ackrediterade enligt ISO/IEC 17025, se ackrediteringens omfattning.

Prover från nötkreatur testas i stor utsträckning i samband med övervakningsprogram för bovin virusdiarré (BVD), infektiös bovin rhinotrakeit (IBR/IPV) och enzootisk bovin leukos (EBL). Därutöver finns nationella kontrollprogram för tuberkulos, brucellos och paratuberkulos. Övervakningsprogrammet för "galna kosjukan" (BSE) pågår planenligt.

Forskning och utveckling

Många av de diagnostiska metoder som används har utvecklats genom FoU-verksamheten inom SVA. Forskning bedrivs även inom andra områden av betydelse för nötkreaturens hälsa. Projekten finansieras vanligen av nationella forskningsråd (FORMAS, Stiftelsen Lantbruksforskning) och sker ofta i samarbete med Sveriges lantbruksuniversitet och branschens organisationer.

Exempel på forskningsprojekt som bedrivs vid SVA är epidemiologiska studier av juversjukdomar hos mjölkkor samt epidemiologi och diagnostik av VTEC. Projektens resultat presenteras i vetenskapliga tidskrifter och i samband med kongresser.

Information och rådgivning

SVA:s rådgivning går via flera olika kanaler, bland annat i form av praktiska råd om provtagning och sjukdomsproblem till branschorganisationer, veterinärer och djurägare. Aktuell kunskap sammanställs och förmedlas muntligt i samband med konferenser och kurser samt vid undervisning av veterinärstudenter. Tidskriftsartiklar och rapporter för veterinärer publiceras kontinuerligt.  

Sidan granskades senast : 2023-01-25