Hur mjölkar man en kamel?

Dinah Seligsohn

2016-11-17

exotiska idisslare

Bloggtaggar

mjölka kamel

Nyligen var vi i Kenya för att planera vårt kamelmastitprojekt som Ylva gjort inlägg om tidigare.

Glada kameler.

Mastit på mjölkkameler är tyvärr väldigt vanligt, i en del studier uppges förekomsten till över 80 procent.

Precis som för andra mjölkproducerande djur har det en negativ inverkan på både produktion och djurhälsa. Mastiter (juverinflammationer) utan kliniska symtom (så kallade subkliniska) som inte upptäcks kan sprida sig till stora delar av besättningen.

Dessutom har man ingen tradition av att pastörisera kamelmjölken i Kenya, tvärtom menar man att det försämrar kvaliteten, och då är risken för att människor får i sig smittämnen via mjölken ännu högre.

Böld som bildats på ett kameljuver.

Vid vårt besök åkte vi till ett forskningscenter i regionen Laikipia där de har en egen kamelhjord. Vi fick hälsa på kamelerna och titta på när de mjölkades och det var lite annorlunda jämfört med rutinerna på till exempel en svensk mjölkgård med kor.

Till att börja med hålls kalvarna skilda från sina mödrar under natten i en stor inhägnad som kallas boma.

Då en kamel skall mjölkas släpps kalven ut och får förstimulera juvret för att inducera mjölknedsläpp. Hos kor finns ett hålrum i juvret som mynnar i spenen som kallas för juvercistern där en del av den bildade mjölken lagras mellan mjölkningarna.

Kameler har nästan ingen juvercistern alls så när mjölknedsläppet kommer igång syns det tydligt på att spenarna blir mjölkfyllda och kan växa upp till två tredjedelar på längden. När mjölken släppts ner knuffas kalven undan och två män mjölkar från varsin sida ner i en bunke som en av männen balanserar på knät, han står alltså på ett ben och mjölkar!

Själva mjölkningen går relativt fort eftersom kamelerna oftast inte producerar mer än 1–10 liter per dag . Efteråt får kalven dia lite av det som finns kvar vilket oftast inte är så mycket.

Konkurrensen mellan kalv och människa om mjölken är tyvärr till kalvens nackdel och kalvdödligheten ligger på cirka 50 procent hos pastoralisterna (pastoralister är nomadiserande folkgrupper som försörjer sig på djurhållning).

Hungriga kamelkalvar får dia från mammorna efter att de mjölkats.

Projektet kommer att fokusera på juverhälsa och undersöka förekomsten av subklinisk mastit hos mjölkande kameler i pastoralisthjordar. Vi kommer också titta på antibiotikaresistens och intervjua djurhållarna för att undersöka riskfaktorer för mastit. Målsättningen är att utveckla en kontrollstrategi för att förbättra juverhälsan och på så vis förbättra produktionen, livsmedelsäkerheten och djurvälfärden.