Populärvetenskapligt om juverhälsa
Juverhälsokonferens Sardinien – får och get (nr 1)
Efter tre dagars mastitkonferens i Milano (två dagar med mest kor och en kursdag om vattenbuffel) tog jag tåget till Genua och sedan färjan vidare till Sardinien för ytterligare tre dagars mastitkonferens, men på får och get.
Paula Menzies från University of Guelph inledningstalade om får och getter i Kanada. Några av de hälsoproblem de upplever som viktigast hos getter är: killingöverlevnad, infektionssjukdomar som q-feber, paratuberkulos och CAE, ämnesomsättningssjukdomar, hälta och förstås juverhälsa. Det genomsnittliga celltalet för get är 1,3 miljoner celler/ml och för får hela 1,6 miljoner celler/ml.
Paula berättade också att de har många religiösa grupper, som amish, som bara handmjölkar och i vissa fall inte använder elektricitet vilket leder till utmaningar då mjölken ska förvaras.
Precis som i Sverige är de vanligaste mastitbakterierna Staphylococcus aureus och koagulasnegativa stafylokocker.
Paula menar att får är mer lika kor när det gäller celltal medan getter skiljer sig genom att deras celltal stiger under hela laktationen samt påverkas av många andra faktorer än infektion. Får har mest av en celltyp som heter makrofager och getter har mest av en som heter neutrofiler.
Paula gick också igenom några mjölkningsrutiner som är viktiga: Rent, torrt och klippt juver. Ordentlig förstimulering. Inte övermjölka. Spendopp. Stå efter mjölkning. Mjölkningsordning efter juverhälsa.
När det gäller dålig mjölkkvalitet är det viktigt att ta reda på om problemet beror på dålig juverhälsa eller andra faktorer. Viktigt att se över mjölkningsmaskinen så att den inte härbärgerar bakteriehärdar. När det gäller behandling förespråkas selektiv sintidsterapi istället för att behandla alla får/getter med antibiotika vid sinläggning. Något som annars är standard över stora delar av världen. Det är viktigt att slå ut alla djur med antikroppar mot CAE/MV eftersom dessa sjukdomar påverkar juverhälsan negativt. Dessutom bör alla djur med Staphylococcus aureus i juvret slås ut.
Slutligen är det viktigt att sätta upp mål som är specifika, mätbara, realistiska, tidsbestämda och där alla på gården är med på vad som ska göras (så kallade SMARTa mål efter de engelska benämningarna).
Prenumerera på bloggen
Här bloggar Charlotta Fasth, Ylva Persson och Karin Persson Waller vid SVA om juverhälsa.