Kontroll och behandling av mastit på IDF:s mastitkonferens i Köpenhamn

Generell sintidsbehandling med antibiotika var därför standard över stora delar av världen och ingick i den ursprungliga fempunktsplanen. När Päivi flyttade till USA från Finland fick hon en smärre chock då hon tidigare bara hört talas om selektiv sintidsterapi och nu för första gången fick höra om generell sintidsbehandling där alla kor behandlas med antibiotika, friska som sjuka. De senaste tio åren har dock intresset för selektiv sintidsbehandling ökat enormt. Päivi har gjort en hel del studier på detta där hon bland annat visat att övergång till selektiv sintidsbehandling från generell inte ger några negativa effekter på mjölkmängd i efterföljande laktation. Päivi menar dock att strategin måste anpassas efter gårdens förutsättningar.

Hur kan vi ytterligare förebygga nyinfektioner under sintiden?

• Spenförslutare är ett bra alternativ (eller komplement) till antibiotika
• Optimala sinläggningsrutiner: Abrupt eller gradvis sinläggning? Den abrupta är vanligast eftersom den är enklast, men kan leda till problem i högmjölkande kor, till exempel mjölkläckage och försenad bildning av keratinpluggen och därmed ökad risk för mastit. Med gradvis sinläggning kan mjölkmängden vid sinläggning minskas och den är därför att föredra. Det är troligen behagligare för kon med gradvis sinläggning.
• Det finns eller har funnits läkemedel för att stoppa mjölkproduktionen eller för att minska aptit och foderintag.

Kortpresentationer

Rama Falk från Israel berättar om ett ovanligt utbrott av MRSA-orsakad mastit. MRSA står för meticillinresistent Staphylococcus aureus och är så kallade gula stafylokocker som är resistenta mot flera olika sorters antibiotika. Gården som har utbrottet är en kibbutz med över 1000 kor. De tillämpar generell sintidsbehandling med antibiotika och mjölkar i en karusell. En dag hittades MRSA i tankmjölken. Det beslutades om individmjölkprover och många av korna hade juverinfektion med MRSA. 20 procent av dessa kor hade kliniska (synliga) symtom. Provtagningen utökades och bakterier hittades i spengummin och hos anställda men inte hos kalvar och ungdjur.

Dr SK Rana från Indien berättar om alternativ kontroll av mastit samt vilka bakterier som hittas vid mastit i Indien. Stafylokocker och streptokocker är de vanligaste bakterierna vid både klinisk och subklinisk mastit. Antibiotikaresistensen varierar med utbredd resistens hos klebsiella och varierande resistens hos koli och Staphylococcus aureus. Många av de sistnämnda är MRSA. I det alternativa kontrollprogrammet för mastit ingår: Diagnostik med CMT, etnoveterinärmedicin medicin istället för antibiotika samt oralt supplement av trisodiumcitrat (vars effekt jag är lite osäker på, läs gärna mer här)

Antibiotikaanvändningen har minskat i de områden i Indien där detta program införts.

×

Ladda ned original

Håkans presentation.

Vidare berättar Håkan Landin om Mycoplasma bovis och Streptococcus agalactiae i Sverige. Han återkommer inom kort med mer info om detta.

Sist ut är Dimitri Valckenier från Belgien om olika arter av koagulasnegativa stafylokocker (KNS) och deras effekt på mjölkmängd och celltal. KNS är vanligt och självläkning är vanligt. Den vanligaste arten i denna studie var Staphylococcus chromogenes. Juverinfektion med denna bakterie gav ett högre celltal jämfört med friska juverdelar eller med andra KNS-arter. Dock sågs ingen effekt på mjölkmängd. Denna art ger också mer problem med kroniska mastiter.

Läs deras abstract här